I den spanska staden Jumilla i regionen Murcia råder efter ett politiskt beslut förbud mot användning av kommunala anläggningar, såsom medborgarhus och gym, för firandet av muslimska högtider som Eid al-Fitr och Eid al-Adha. Beslutet motiveras med att det är aktiviteter som är kulturellt främmande ur ett spanskt perspektiv. Bland muslimer råder stor upprördhet och anklagelser om rasism riktas därifrån mot stadens konservativa styre.
Jumilla, som har en befolkning på omkring 27 000 invånare, där endast 7,5 procent har ursprung från muslimska länder, har som första stad i Spanien intagit en pionjärposition genom att införa ett förbud av det aktuella slaget. Förslaget, som röstades igenom av det konservativa Folkpartiet (PP), innebär att kommunala idrottsanläggningar inte får användas för religiösa, kulturella eller sociala aktiviteter som anses ”främmande för vår identitet”, om de inte organiseras av den lokala myndigheten.
Beslutet har väckt starka reaktioner från det lokala ”muslimska civilsamhället”. Mounir Benjelloun Andaloussi Azhari, ordförande för den spanska federationens islamiska organisationer, har skällt förslaget för ”islamofobiskt och diskriminerande”, och menar att det riktar sig specifikt mot muslimer och islam och inte andra för Spanien främmande religiösa grupper.
Splittrad politisk reaktion
Det konservativa Folkpartiet har fått stöd för beslutet från högerradikala Vox, som på X tar åt sig en del av äran genom att säga: ”Tack vare Vox har den första åtgärden för att förbjuda islamiska festivaler i Spaniens offentliga utrymmen antagits. Spanien är och kommer alltid att vara det kristna folkets land.”
Å andra sidan har lokala vänsterradikala partier kritiserat beslutet. Francisco Lucas, den socialistiske ledaren i Murcia, påstår att beslutet bryter mot den spanska konstitutionen, som garanterar friheten att uttrycka sin ideologi, religion och tillbedjan, med undantag för vad som är nödvändigt för att upprätthålla ordningen.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Juana Guardiola, tidigare socialistisk borgmästare i Jumilla, ifrågasätter vad som menas med ”identitet” i förslaget och påpekar att det finns en lång muslimsk historia i regionen, som går tillbaka till den arabisk-muslimska erövringen på 700-talet. Den blodiga muslimska ockupationen av delar av Spanien används samtidigt som argument för de som stödjer beslutet.
Historia och kulturell mångfald
Jumilla har en rik historia, som sträcker sig tillbaka till den romerska tiden och vidare till det visigotiska kungariket. När araberna intog området på 700-talet blev staden under en lång tid huvudsakligen arabisk under tvång. Det var först under 1200-talet, efter att Alfonso X av Kastilien befriade staden, som Jumilla återgick till kristet styre.
Enligt kritiker av förbudet riskerar åtgärden att undergräva den ”kulturella och religiösa mångfalden” i regionen – som man menar inkluderar även den våldsamma muslimska ockupationen – och därigenom skada den sociala sammanhållningen som har utvecklats genom sekler av ”interaktion” mellan olika folkgrupper. Alla håller dock inte med om att denna interaktion varit och är något positivt.
Skydd av identitet kontra religionsfrihet
För många av dem som stöder beslutet, särskilt inom det konservativa lägret, handlar det om att skydda den kulturella och religiösa identiteten i Jumilla och i Spanien generellt. De menar att det är rimligt att förhindra aktiviteter som kan uppfattas som främmande för landets värderingar och traditioner. Islam har kritiserats i många europeiska länder för att ha många värderingar som inte är kompatibla med ett västerländskt samhälle
Åtgärder som dessa riskerar att förstärka negativa fördomar och stigmatisering av religiösa minoriteter, hävdas det från muslimskt och vänsterpolitiskt håll.