Domaren: Därför får du vandalisera Monet-tavlan på Nationalmuseum

Angreppet mot Monet-målningen på Nationalmuseum blev ännu ett exempel på den växande vågen av klimataktioner som riktas mot kulturella symboler runtom i Europa. Trots dokumenterade skador valde tingsrätten att fria de sex klimataktivisterna med hänvisning till brist på uppsåt och Nationalmuseum blir dessutom utan skadestånd. När Samnytt intervjuar domaren Thomas Arvefors om varför gärningspersonerna går fria trots vad många uppfattar som uppenbar skadegörelse, framkommer att det enligt honom i praktiken är fritt fram att ägna sig åt liknande aktioner på museet. Han menar också att det inte går att jämföra att spraya färg för ett klimatbudskap inne på ett museum med att spraya på fasader ute på stan.

När sex aktivister från det klimatextremistiska nätverket Återställ våtmarker friades för aktionen på Nationalmuseum väckte beslutet både förvåning och kritik. Trots att aktivisterna smetade röd färg på skyddsglaset framför Claude Monets målning Konstnärens trädgård i Giverny, limmade fast sina händer och orsakade skador på både ram och glas, valde Stockholms tingsrätt att ogilla åtalet och fria de tilltalade.

LÄS ÄVEN: Klimatextremister vandaliserade konstverk

Den ovanliga domen aktualiserar en ökande konflikt i Europa mellan klimataktivism och skyddet av kulturarv. Liknande aktioner har skett på museer i London, Berlin, Rom och Haag, och flera europeiska institutioner har uttryckt oro för att framtida konstlån kan begränsas om rättsligt skydd uppfattas som otillräckligt. Flera museer har redan tvingats höja sina försäkringspremier och intensifiera sina säkerhetsrutiner.

Det krävs ju uppsåt för att man ska kunna dömas för ett brott. Och vi har konstaterat att de inte har haft uppsåt att skada tavlan.

Rådmannen Thomas Arvefors

Deltagare från Återställ våtmarker har tidigare även friats i Högsta domstolen, efter att ha blockerat motorvägen E4:an i höjd med Karolinska sjukhuset i Solna, något som resulterade i att ambulanser fastnade i köerna.

LÄS ÄVEN: HD: Blockera trafik och ambulans inte sabotage – om det är för klimatets skull

I Sverige blev aktionen mot Monet-målningen 2023 en av de mest uppmärksammade. Museets experter konstaterade att själva målningen inte skadats, men att ramen fått en färgfläck och att skyddsglaset behövde bytas ut, vilket medförde kostnader på närmare 20 000 kronor.

Inget straff – inget skadestånd

Nationalmuseum har dessutom uppgett att restaureringen totalt kostat drygt 21 000 kronor, och att museets personal lagt ner arbete motsvarande nästan 160 000 kronor. Domstolen bedömde dock att museet inte lämnat tillräckligt tydlig dokumentation kring sina omkostnader, och Nationalmuseum blir därför utan ersättning för sanering och glasarbete.

Åklagaren yrkade på villkorlig dom och dagsböter för fem av aktivisterna, samt fängelsestraff för en av dem. Dessutom begärdes ett skadestånd på 181 149 kronor, men domstolen avvisade detta krav, vilket innebär att aktivisterna inte behöver betala något.

”Vi konstaterade att de inte haft uppsåt att skada”

För att förstå rättens resonemang kontaktar Samnytt rådmannen Thomas Arvefors som var domare i det aktuella fallet.

Kärnfrågan i domen handlar om uppsåt. Enligt Arvefors var detta helt avgörande för frikännandet.

– Det krävs uppsåt för att man ska kunna döma för ett brott. Vi konstaterade att de inte haft uppsåt att skada något, berättar domaren för Samnytt.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: “HD:s friande dom mot klimatextremisterna är ett rättsligt haveri”

Hur bedömer du själv aktivisternas subjektiva avsikter med deras aktion mot den faktiska handlingen som då är skadegörelse?

– Vi har ju överhuvudtaget inte prövat dessa invändningar. Det krävs ju uppsåt för att man ska kunna dömas för ett brott. Och vi har konstaterat att de inte har haft uppsåt att skada tavlan.

LÄS ÄVEN: Klimatforskare blockerade trafiken – frias av vänsterdomare

Kan du känna oro för att den här domen skickar signaler till museer och kulturinstitutioner, att de inte kan räkna med rättsligt stöd, vid den här typen av angrepp?

– Nej, det kan jag inte göra. Det krävs ju uppsåt för att man ska kunna dömas för brott, det kan man inte tumma på.

Många undrar ju. Att bli frikänd efter att ha gått in på Nationalmuseum och kladdat ner skyddsglas och ram på en historisk tavla av Monet. Kan du se att detta uppfattas som besynnerligt av allmänheten?

– Alltså, vi har ju att utgå ifrån gärningsbeskrivningen och den var ju att man inte hade uppsåt att skada tavlan.

Man kan alltså gå in på Nationalmuseum nu och man kan spraya ner och kladda ner skyddsglasen där utan att behöva oroa sig för att bli dömd för någonting?

– Ja, om det inte har orsakat någon skada, det vill säga att man inte uppsåtligt har orsakat någon skada, då är det klart att man inte blir dömd. Det är väl ganska självklart, skulle jag vilja påstå. Vi har utgått ifrån den praxis som finns och det som finns skrivet i doktrinen.

Finns det något i de här domsluten, även det som frikände aktivisterna från samma grupp efter att ha hindrat trafiken i Stockholm, som handlar om att man har sympati för de budskap aktivisterna vill föra fram?

– Det har jag svårt att tro. För min egen del har det ingenting med det att göra. Vi var inte ens inne på det. Det handlade bara om vad de tilltalade förde fram.

LÄS ÄVEN: V-nämndeman som friade forskare skrev klimataktivistisk motion

Men uppsåtet i det här fallet handlade alltså om att få igenom ett politiskt budskap?

– Ja, det var ju helt klar deras avsikt. Och det är ju i sig inte brottsligt. Men vad vi hade att pröva var ju huruvida de uppsåtligen hade skadat tavlan.

Det finns nog en skillnad mellan folks rättsuppfattning och detta frikännande. Att man inte borde kunna få gå in på ett nationalmuseum och spruta färg mot en historisk tavla utan att det får några konsekvenser?

– Det beror ju på hur åklagaren åtalar, kan man väl säga.

Men det är ju till exempel olagligt att klottra på betongväggar ute på stan?

– Ja, om man har gjort det med uppsåt. Då är det skadegörelse.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: Domen om klimataktivisten visar att rättsväsendet har fallerat

Man får inte spraya färg på en betongvägg ute i Sätra, men man får uppenbarligen utan straff gå in på Nationalmuseum och spruta färg framför en Monet-målning?

– Nej, du kan inte dra de slutsatserna.

Vad är det vi missat?

– Nej, jag har faktiskt tyvärr inte tid längre.

LÄS ÄVEN: V-nämndeman som friade forskare skrev klimataktivistisk motion

Domstolens resonemang bygger på strikt juridik. Samtidigt kvarstår den grundläggande konflikten mellan rättens uppsåtsbedömning och allmänhetens intuitiva rättsuppfattning. När en handling som uppenbart orsakar skada ändå inte får några konsekvenser uppstår ett tomrum – inte bara juridiskt, utan också i förtroendet för systemet som ska skydda kulturarv.

LÄS ÄVEN: Ambulanspersonal varnar för livsfara när klimatextremister blockerar trafiken