Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö, bekräftar i en debattartikel i Dagens Industri att de senaste årens asylrelaterade invandring med kulmen i 2015 års systemkollaps kommer att påverka Sveriges offentliga finanser negativt under lång tid framöver.

Hammarstedt pekar bland annat på den långa tid det tar för nyanlända utomvästliga migranter att komma in på arbetsmarknaden. Det tar numera nästan tio år innan ens hälften kommit i arbete och då är ändå låga deltider, sysselsättningsåtgärder och skattesubventionerade anställningar inkluderade.

Enligt Hammarstedt visar en färsk undersökning gjord av SCB att 48 procent av de asylmigranter som fick uppehållstillstånd 2011 kommit i någon form av sysselsättning redan efter fem år, vilket skulle kunna indikera att en vändning är på gång. Några säkra slutsatser kan dock inte dras utifrån ett enskilt år och det är oklart om siffran kan tillskrivas en ökning av riktiga jobb eller ökade skattefinansierade arbetsmarknadsåtgärder. Hammarstedt flaggar också för att de något bättre siffrorna kan bero på högkonjunkturen och att de i så fall är tillfälliga eftersom en lågkonjunktur kommer förr eller senare.

Samma undersökning visar enligt Hammarstedt också att 30 procent av de asylrelaterade migranterna fortfarande är utan arbete och lever på bidrag ännu efter nästan två decennier i Sverige. En väsentligt högre sysselsättningsgrad krävs för att den asylrelaterade invandringen ska sluta kosta pengar och i stället generera ett överskott till de offentliga finanserna.

Hammarstedt hänvisar till en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi som kommit fram till att den verkliga sysselsättningsnivån – dvs. exklusive skattefinansierade arbetsmarknadsåtgärder och instegs-/nystartsjobb – bland utrikes födda bör uppgå till närmare 75 procent för att denna grupp ska bli närande i stället för tärande.

I rapporten “Flyktinginvandring – sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser”, som Hammarstedt själv är medförfattare till på uppdrag av Finanspolitiska rådet utvecklar Hammarstedt sina prognoser för den asylrelaterade migrationens långvariga kostnader. I rapporten redovisas hur asylrelaterad invandring påverkar de offentliga finanserna från och med året efter att migranterna fått asyl och sju år framåt.

Enligt Hammarstedts beräkning kostar varje asylmigrant det första året efter folkbokföring i Sverige cirka 190.000 kronor. Efter sju år i landet är kostnaden per migrant fortfarande cirka 95.000 kronor.

Hammarstedt poängterar att även välutbildade asylmigranter kostar samhället pengar och som grupp betraktad inte bidrar till samhällsekonomin, så som ofta hävdas i den offentliga debatten. Kostnaden i denna grupp är lägre än genomsnittet för hela gruppen asylmigranter men uppgår ändå till 60.000 kronor per migrant efter sju år i Sverige.

Hammarstedt avlivar också myten om att Sverige skulle vara nere på EU:s miniminivåer efter regeringens åtstramningar efter asylkaoset hösten 2015 då över 160.000 människor sökte asyl här. Året därpå, 2016, beviljades över 71.000 människor uppehållstillstånd av flykting- eller motsvarande skäl skriver Hammarstedt och påtalar att den siffran är dubbelt så högt som årssiffrorna för 2014 och 2015 och flerdubbelt högre än något annat år de senaste tjugo åren.

Som Samhällsnytt rapporterade på onsdagen ökade antalet beviljade uppehållstillstånd ytterligare under 2017 till det näst högsta i Sveriges historia. Den totala siffran var 135.459 uppehållstillstånd, varav 62 procent eller cirka 84.000 ärenden utgjorde asyl- och relaterad anhöriginvandring.

Hammarstedt hoppas att massarbetslösheten bland asylmigranterna ska gå att utbilda bort och minskas genom att göra det billigare för företagen att anställa. Det är samtidigt åtgärder som i sig innebär offentliga kostnader respektive minskade offentliga intäkter och som i den utsträckning de redan prövats dessutom visat sig inte vara särskilt effektiva.