Shreena Gandhi är professor i religiösa studier vid Michigan State University i USA. Tillsammans med Lillie Wolff, som kallar sig ”antirasist och helare” har hon skrivit och gett ut en bok med titeln ”Yoga And The Roots Of Cultural Appropriation” i vilken hon driver tesen att vita västerlänningar som praktiserar yoga bidrar till ”vit makt-rörelsen” och ”strukturellt förtryck”.

Begreppet ”kulturell appropriering” är ett begrepp inom den postmodernistiska vänstern där man anser att den som inte tillhör en viss kultur inte har rätt att tycka om och ta till sig något från den kulturen – i varje inte om man tillhör en så kallad ”priviegierad grupp” och det man gillar har sitt ursprung i en så kallad ”underprivilegierad grupp”.

Vita bör enligt denna åsiktsriktning exempelvis inte få spela blues eller reggae och klädskaparen Gudrun Sjödén fick från detta håll skarp kritik när hon för en tid sedan lät sig inspireras av samiska tygmönster i en av sina kollektioner. Däremot har enligt samma teori ”underprivilegierade grupper” full rätt att ta alla landvinningar i besittning som har skapats inom ”privilegierade gruppers” kultur. Samer får exempelvis köra japanska Yamaha-snöskotrar och svarta sångare sjunga italiensk opera.

För USA-professorn Shreena Gandhi är det det vita västerlandets ”appropriering” av yoga som hon menar utgör en del av den strukturella rasismen gentemot svarta och andra icke-vita. Att utöva yoga utan att ha uthärdat den smärta som människorna i den kultur som utvecklat denna disciplin har gjort, är ett uttryck för vithetens oförtjänta makt och privilegier, skriver Shreena i boken.

“Dagens trend med kulturell appropriering av yoga är en fortsättning på den vita rasens strävan efter överhöghet och kolonialism, ett upprätthållande av ett mönster där vita människor bekvämt konsumerar produkter från en kultur men struntar i det indiska folkets välbefinnande”, är ett annat citat ur boken.

Enligt Shreena Gandhi, har vita människor en skyldighet att lära sig om yogans historia och erkänna att de ägnar sig åt kulturell appropriering. Som vit yoga-utövare kan man enligt Michigan-professorn göra bot för sin postkoloniala skuld genom att låta fattiga få gå yoga-kurser gratis eller till en lägre kostnad. För bland de fattiga finns enligt Shreena Gandhi sentida migranter i form av indiska kvinnor som yogan rätteligen tillhör.

Professsor Shreena Gandhis kritik mot vita yoga-utövare har mött skarp kritik i sociala medier. Somliga skakar bara på huvudet åt vad de menar är det senaste i raden av postmodernistiska utspel. Andra konstaterar att det snart inte finns mycket kvar som vita människor kan ägna sig åt utan att det är rasistiskt.

En person frågar Shreena Gandhi om hon ska säga åt sin make som lider av MS att sluta upp med de lindrande yoga-övningarna för att inte vara rasist. Andra oroar sig över universitetens framtid om det är sådant här man sysslar på vid de högre lärosätena.