Den ryske presidenten Vladimir Putin vill snabba på ”integrationen” av de delar av östra Ukraina som är under rysk kontroll. Motsvarande omkring 125 miljarder svenska kronor uppges ha satsats på de nyerövrade landområdena.

Uttalandena görs vid ett möte i Kreml under onsdagen om den ”socioekonomiska utvecklingen av Rysslands nya regioner”. Särskilt nämner Putin människors möjligheter att bo, studera, arbeta och uppfostra barn.

– Låt mig påminna om det grundläggande, det övergripande mål vi tagit fram: År 2030 ska Donbass och Nya Ryssland nå upp till en genomsnittlig rysk nivå inom de nyckelområden som används för att mäta människors livskvalitet, säger den ryske presidenten.

125 miljarder

Nya Ryssland, eller Novorossja, syftar på de delar av östra Ukraina som Ryssland kontrollerar sedan invasionen i februari 2022. Främst de båda oblasten Donetsk och Luhansk, varav den senare nästan helt och hållet är ryskkontrollerad. Men även merparten av Cherson och Zaporizjzja, samt delar av Charkiv.

Krimhalvön räknas inte in i Nya Ryssland, utan betraktas sedan tio år tillbaka återigen vara en del av ryska statens territorium.

Enligt Putin satsades över tusen miljarder rubel, motsvarande omkring 125 miljarder svenska kronor, på Nya Ryssland under 2023. Pengar som enligt honom investerats i ekonomi, infrastruktur, sjukvård och utbildning.

Inte minst nämner den ryske presidenten prestigeprojektet Azovringen. En motor- och landsväg runt Azovska sjön öster om Krim som ska binda ihop halvön med städer som Melitopol och Mariupol, samt de båda ryska miljonstäderna Rostov vid Don och Krasnodar.

Efter det intensiva krigandet har stora delar av vägnätet varit i akut behov av upprustning. Och den strategiskt viktiga Azovringen utgörs av såväl reparerade tidigare vägar som nybyggda sådana.

– Detta är vårt innanhav, säger Putin, syftandes på Azovska sjön som Ukraina för två år sedan hade flera kuststäder vid.

Rysk korvett sänkt

Bara timmar efter Putins tal, natten till torsdagen, uppges den ryska robotkorvetten Ivanovets ha sänkts i Donuslavsjön utanför västra Krim. Bakom sänkningen stod en ukrainsk infiltrations- och sabotagegrupp som använde drönare ”styrda via rymdsatelliter”, rapporterar ett ukrainskt Telegram-konto. Hela besättningen på omkring 40 man uppges ha följt med fartyget i djupet.

Ivanovets är, eller var, ett drygt 50 meter långt fartyg som användes för kustnära patrulluppdrag. Det byggdes under sovjettiden, mot slutet av 1980-talet, och omkring hälften av övriga fartyg av samma modell har sedan dess skrotats. Av den anledningen tonar till och med ukrainska källor ned den strategiska betydelsen av sänkningen.

Dock har det stort symboliskt värde för Ukraina att, med stöd från västvärlden, fortsätta genomföra infiltrations- och sabotageattacker mot ryska installationer på Krim. Allt för att hålla igång slaget om halvön, som president Volodymyr Zelenskyj redan för tre år sedan lovade återerövra.

Zelenskyjs upprepade löften under 2021 om att ”återta” Krim, som av vissa tolkades som ett krigshot, var en av faktorerna som ledde fram till den ryska invasionen av Ukraina i februari 2022.