Endast 3–4 procent ser Ryssland relaterat till kriget i Ukraina som ett av de större hoten mot demokratin – samtidigt växer oron för mediernas falska nyheter, invandrad gängkriminalitet och ett allt större avstånd mellan medborgare och makthavare.
I kontrast till hur Ryssland och kriget i Ukraina dominerat den politiska debatten och lyfts fram som det stora säkerhetspolitiska och existentiella hotet mot demokrati och frihet i Sverige, visar Novus Demokratirapport 2026 att mycket få svenskar instämmer i det synsättet. I stället pekar allmänheten ut mediers falska eller vinklade nyheter, den invandringsrelaterade gängkriminaliteten och den växande klyftan mellan medborgare och beslutsfattare som betydligt större problem.
Ukraina långt ned på listan över demokratihot
När Novus frågar svenskarna vilka som är de tre största hoten mot demokratin hamnar Ryssland och kriget i Ukraina längst ned på listan. Endast runt 4 procent av de svarande anger kriget som ett av de största hoten mot demokratin i Sverige. Nivån har varit låg under flera år och ligger på ungefär samma nivå oavsett politisk hemvist, mellan 3 och 4 procent.
Resultatet står i skarp kontrast till den bild som ofta förmedlas av ledande politiker, myndigheter och stora medier, där Rysslands krig mot Ukraina återkommande framställs som ett av de mest avgörande hoten mot Sveriges framtid och säkerhet.
Novus mätning visar att svenska folket i betydligt högre grad riktar sin oro mot andra samhällsproblem som upplevs som mer konkreta och närvarande i vardagen. Generella problem relaterade till invandring och integration hamnar högt upp på listan.
Falska nyheter och medievinkling ses som större hot
Det som flest svenskar pekar ut som ett hot mot demokratin är falska nyheter i medier och sociala medier. Hela 45 procent anger detta som ett av de tre största hoten mot demokratin. Samtidigt anser 20 procent att politisk vinkling i media är ett av de största demokratiproblemen.
Rapporten visar också en växande misstro mot etablerade medier. Så många som 56 procent av svenskarna anser att svensk nyhetsmedia medvetet vinklar nyheter för att passa sin egen agenda. Det är den högsta nivån som uppmätts sedan frågan började ställas.
Synen på mediernas roll framstår därmed som en av rapportens mest anmärkningsvärda slutsatser. Medan politiker och medieaktörer ofta varnar för desinformation från externa aktörer upplever många medborgare att problemet även finns inom det etablerade medielandskapet på hemmaplan.
Gängkriminaliteten fortsatt ett av de största problemen
Kriminalitet placerar sig också högt på listan över upplevda demokratihot. 27 procent av de svarande anger den organiserade och invandringsrelaterade grova kriminaliteten som ett av de tre största hoten mot demokratin.
LÄS ÄVEN: Över 67 000 personer kopplas till gängkriminalitet i Sverige – regeringen: ”Allvarligt läge”
Även om nivån sjunkit något jämfört med tidigare år är kriminaliteten fortfarande ett betydligt större orosmoment än Ryssland och kriget i Ukraina. För många väljare framstår den organiserade brottsligheten, skjutningarna och bombdåden som mer påtagliga hot mot samhällets funktion och rättsstatens legitimitet än geopolitiska konflikter utanför Sveriges gränser.
Växande klyfta mellan folket och makten
Ett genomgående tema i Demokratirapporten är upplevelsen av att avståndet mellan medborgare och beslutsfattare ökar. Sex av tio svenskar upplever att politikerna inte respekterar väljarna. Tre av tio anser dessutom att dagens politiker försvagar demokratin snarare än stärker den.
Samtidigt framkommer att många svenskar känner större tillit till demokratin som system än till dem som styr den. Stödet för demokratin är i princip enhälligt – samtliga tillfrågade anser att demokratin är värd att försvara – men förtroendet för makthavarnas sätt att förvalta demokratin är betydligt svagare.
Beslut flyttas längre bort från medborgarna
Rapporten pekar även på ett växande problem som ofta återkommer i den offentliga debatten – känslan av att viktiga beslut fattas allt längre från de människor som berörs av dem.
LÄS ÄVEN: EU:s ”demokratisköld” kritiseras som censurmaskin: ”Sanningsministerium”
Samtidigt som hela 71 procent uppger att de helst skulle engagera sig för demokratin genom lokalt föreningsliv eller andra lokala initiativ är tilliten till EU demokratiska processer betydligt lägre än till den svenska demokratin. Novus konstaterar att många uppfattar ett demokratiskt underskott i EU-systemet och att avståndet mellan väljare och beslutsfattare riskerar att försvaga känslan av folkligt inflytande.
För många svenskar handlar demokratins framtida styrka därför inte främst om internationella konflikter utan om möjligheten att återupprätta närheten mellan medborgare och makthavare. När beslut i allt större utsträckning flyttas från kommuner och nationella parlament till överstatliga institutioner växer också känslan av att den egna rösten får mindre betydelse.
Demokratin har starkt stöd – men förtroendet utmanas
Novus Demokratirapport 2026 tecknar en bild av ett folk som står enat bakom demokratin men samtidigt känner en växande oro över dess utveckling.
Det mest slående resultatet är kanske skillnaden mellan den politiska elitens och allmänhetens prioriteringar. Medan debatten ofta kretsar kring kriget i Ukraina och hotet från Ryssland uppger alltså endast en liten bråkdel av svenskarna att de ser detta som ett av de stora hoten mot demokratin.
I stället riktas oron mot falska nyheter, medievinkling, grov kriminalitet och en växande känsla av att makten flyttar längre bort från vanliga medborgare. Det är där, enligt svenska folket, som några av demokratins största utmaningar finns i dag.
