Regeringen avvaktar med kritiserad “sharialag”

På den lista med propositioner som justitieminister Gunnar Strömmer avser att förelägga riksdagen under återstoden av vintern, våren och försommaren finns inte det förslag till “sharialag” med som regeringen aviserat i spåren av de senaste årens korankravaller i Sverige och de våldshandlingar dessa gett upphov till i den muslimska världen. Det främsta skälet kan vara att man vill undvika en regeringskris.

Formellt handlar det om en skärpning av ordningslagen för att inskränka mötesfriheten för manifestationer som “kan utgöra ett hot mot rikets säkerhet“. I realiteten föranleds skärpningen av att muslimer i Sverige och annorstädes inte accepterar kritik mot sin religionsideologi och uttrycker detta genom att iscensätta våldsaktioner.

De facto rör det sig alltså om något som många menar påminner om de sharia- och blasfemilagar som finns i ett flertal muslimska länder. Regeringen hade indikerat att man man skulle gå det muslimska civilsamhället i Sverige till mötes med en lagändring redan från halvårsskiftet. Men så ser det nu inte ut att bli.

Hård kritik

Kritiken mot att islamiseringen av Sverige också nu ska avspegla sig i lagstiftningen har varit hård. Att specifika livsåskådningar ska vara fredade och undantagna från kritik, satir och annat som hänför sig till Sverige grundlagsskyddade medborgerliga fri- och rättigheter menar man både är inkonsekvent och oförenligt med demokratiska principer.

Missa inte vårt PLUS-innehåll!

Här är Expressens “svenskar” som dömts till döden i Irak

Än mer anmärkningsvärt menar kritikerna att det är att sådana inskränkningar införs i rädsla och undfallenhet inför hot och våld. Mot den uppfattningen står realiteter som att risken för muslimskt våld och terrordåd ökar, vilket avspeglar sig i att Säpo höjt terrorhotnivån till den näst högsta, en 4 på den 5-gradiga skalan. Det har även uppstått gnissel i handelsförbindelserna mellan Sverige och den muslimska världen.

Man behöver också kunna argumentera emot de som menar att islamkritiska manifestationer är att anse som ”islamofobiska, rasistiska och hatiska”, åsikter från omvärlden som förmedlades till de svenska beslutsfattarna via det ofta ifrågasatta Svenska Institutet. Samtidigt har ett motiv till att gå den intoleranta delen av islam till mötes fallit bort – det att Sverige inte skulle godkännas som medlem i Nato av Turkiet.

Förslaget: “Långtgående begränsningar”

Regeringens tillsatta utredning för att ”se över om Sveriges säkerhet ska kunna beaktas vid tillståndsprövning och villkorsgivning för allmänna sammankomster enligt ordningslagen” blev klar i somras, och i slutbetänkandet hävdas att att ”rikets säkerhet är ett i viss mån överordnat intresse som kan läggas till grund för långtgående begränsningar av yttrande-, mötes- och demonstrationsfriheterna”.

I syfte att ge sken av en mer allmängiltig lagändring, talas det i texten inte specifikt om koranbränningar, utan om ”förbud mot vissa gestaltningsformer”. Bakom sådana formuleringar döljer sig emellertid det faktum att utredningen och eventuella kommande förslag till lagändringar föranleds av korankravallerna i Sverige och de relaterade våldsyttringarna i omvärlden.

Undvika regeringskris kan vara huvudskäl

Trots den massiva kritiken mot införandet av de facto sharialag i Sverige har Justitiedepartementet inte kommunicerat något annat än att man har för avsikt att gå vidare med lagförslaget. Men eftersom propositionen saknas i listan över de propositioner som ska föreläggas vårriksdagen – något som Fokus var först med att uppmärksamma – verkar det ändå som att regeringen har tänkt om eller i varje fall skjutit saken på framtiden.

En annan hypotes om motivet till skrinläggningen är att det inte så mycket handlar om den hårda och breda kritiken i sig, utan om att regeringen skulle hänga löst om sådana lagändringar drevs igenom. Sverigedemokraterna, vars stöd de tre allmänborgerliga regeringspartierna är beroende av, har via partiledaren Jimmie Åkesson klargjort att man “aldrig kommer att acceptera att vi anpassar oss efter hot och påtryckningar från islamister och diktaturer”. 

Att gå förbi SD och söka majoritetsstöd i riksdagen från de rödgröna partierna skulle sannolikt straffa sig i form av en regeringskris. I opinionen är Sverigedemokraterna nu näst största parti och man har klargjort att man inte i att ge sitt stöd åt någon framtida regeringsbildning där man inte själv ingår. Som större än M skulle SD med stöd i praxis kunna göra anspråk på statsministerposten.

Även om motiven är mer egennyttiga än principiella till varför det ifrågavarande lagförslaget lyser med sin frånvaro, ser det ut som om svenska folket får behålla sina grundlagsfästa medborgerliga fri- och rättigheter, åtminstone under en överskådlig framtid. Det kommer fortsatt vara tillåtet att kritisera islam på samma sätt som andra religioner, ideologier och livsåskådningar.