Regeringen har beslutat att inte gå vidare med förslaget om att inrätta en överordnad nationell underrättelsechef. Det meddelar utrikesminister Maria Malmer Stenergard. Förslaget, som tillskrivits den tidigare moderatledaren och statsministern Carl Bildt, har mött stark kritik, bland annat från Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt (FRA). Regeringen avser ändå att gå vidare och inrätta en ny civil ”James Bond”-myndighet som dock får en chef på samma nivå som andra myndighetschefer.

Carl Bildts utredning föreslog att Sverige ska inrätta en ny civil underrättelsetjänst och en separat militär motsvarighet. I samband med pressträffen liknades förslaget vid ett “svenskt CIA” och av utredaren själv liknande myndighetsorganisationer i Storbritannien och Australien som jämförts med James Bond.

LÄS MER: Carl Bildt vill skapa svensk James Bond-myndighet

Förslaget om en chef med övergripande ansvar för all underrättelseverksamhet i Sverige väckte kritik från flera håll. FRA skrev bland annat i sitt remissvar att ”det är oklart vad rollen som nationell underrättelsechef är tänkt att ha för innebörd och innehåll verksamhetsmässigt” och menade att det kan skada förtroendet mellan myndigheter om en myndighetschef hierarkiskt placeras över andra myndighetschefer i samma system.

Försvarsmakten pekade också på riskerna med att dela upp civil och militär underrättelseverksamhet: ”Den samlade kompetensen inom Must är unik och måste tas tillvara” skrev myndigheten i sitt remissvar. Vidare ansåg myndigheten att tidsplanen – att den nya myndigheten ska vara på plats redan den 1 januari 2027 – för “forcerad”.

Kritiken har också rört att förslaget i förlängningen innebär en koncentration av underrättelsemakten mot Regeringskansliet – något som föranlett kritiker att dra paralleller till James Bond-världen, där underrättelsechefen heter just ”M”.

”Lyssnat på kritiken” – men bara delvis

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard säger i en kommentar till Altinget att regeringen “har lyssnat på remissinstansernas synpunkter” och att man därför väljer att inte gå vidare med alla delar som utredningen föreslår, däribland inrättandet av en övriga myndighetschefer överordnad nationell underrättelsechef.

Samtidigt kvarstår beslutet att inrätta en ny civil underrättelsemyndighet. Den planerade starten blir som i förslaget den 1 januari 2027. Invändningen om att detta är att gå för snabbt fram väljer regeringen att inte hörsamma.

Malmer Stenergard framhåller att trots kritiken så “behöver det här genomföras skyndsamt med tanke på det mycket allvarliga säkerhetsläget som vi befinner oss i”. Detta med hänvisning till den ökade hotbild från Ryssland som bedöms finnas efter invasionen av Ukraina.

Kritik mot myndighetsflora

Samtidigt som regeringen nu avböjer ett delförslag, fortsätter den med en ny myndighet. Det sker samtidigt som Sverige länge har kritiserats för sin växande myndighetsflora. En forskningsrapport från Malmö universitet konstaterar med kritisk vinkel att ”myndighetsbildningarna har ökat”.

Flera regeringspartier har tidigare uttalat att de vill rensa upp i den ymniga myndighetsfloran – men nu spär man i stället på med ytterligare en statlig organisation.

Överstatlig underrättelsetjänst i EU:s regi

Planerna på att förstärka underrättelse- och säkerhetskapacitet är inte unika för Sverige. På EU-nivå arbetar EU-kommissionen under ordförande Ursula von der Leyen med att inrätta en ny underrättelsetjänst som ska placeras inom generalsekretariatet och samla in, analysera och samordna information från medlemsstaterna.

LÄS ÄVEN: von der Leyen ska införa egen underrättelsetjänst

Det nya initiativet syftar officiellt till att stärka EU:s förmåga att möta fler­statsliga hot och informationstryck. Samtidigt har flera medlemsländer uttryckt skepsis mot att ge Bryssel mer överstatlig makt över medlemsländernas underrättelse­frågor.