Tio nya kärnreaktorer – så många nya reaktorer behöver byggas för att kompensera för de tidigare rödgröna regeringarnas felsatsning på omställning från kärnkraft till vindkraft och den elkris detta fört med sig. Enligt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) är detta också regeringens mål.

Sverige genomlider för närvarande en djup elkris som till största delen tillskrivs de politiska beslut som togs av de tidigare rödgröna och röda regeringarna om så kallad “grön omställning”. Hälften av de fungerande kärnkraftverken lades ned trots många år av återstående driftstid och misslyckade försök gjordes att ersätta elbortfallet med vindkraftsparker.

Den nya borgerliga och SD-stödda Tidöregeringen har aviserat att man vill reparera de omfattande skador i Sveriges energiförsörjning som de tidigare regeringarna förorsakat. En kraft nysatsning på kärnkraft ingår som en del i detta.

Tio nya kärnreaktorer ska byggas

På en pressträff på onsdagen konkretiserade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) delar av vad detta innebär:

– Regeringen ser att ny kärnkraft motsvarande minst tio konventionella reaktorer behöver tas i drift under 2030- och 40-talen.

Elbehovet förväntas dubbleras under perioden och utan en sådan storsatsning på kärnkraft finns ingen möjlighet för Sverige att klara elförsörjningen, slog ministern fast.

Oklart när första spadtaget kan tas

Mer oklart är när det första spadtaget till det första nya kärnkraftverket kan tas. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) meddelade i våras att detta skulle ske redan under innevarande mandatperiod. Det löftet vill Pourmokhtari idag inte gå ed på kommer att infrias utan nöjde sig med att konstatera att det “är möjligt”.

Inte heller Michael Knochenhauer, vikarierande generaldirektör på Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), som medverkade på pressträffen ville göra några sådan utfästelser. Det är mycket byråkrati i form av tillstånd och lagändringar som behöver komma på plats innan någon spade kan sättas i jorden, var hans besked.

Inga ansökningar ännu inlämnade

Det enda konkreta som är känt är att Vattenfall arbetar med en förstudie om ny kärnkraft vid Ringhals. Någon tillståndsansökan för detta är inte inlämnad och på pressträffen sade Knochenhauer att han tror att en sådan kan komma först nästa år. Den ska sedan stötas och blötas innan det blir klartecken, något som kan ta flera år:

– Kommer det en ansökan kommer vi att börja bereda den, men att slutföra den är en ganska lång process.

Pourmokhtari bedömning är att den första nya svenska reaktorn, som sannolikt kommer att vara av en nyare och mindre typ än de vi sett i Sverige hittills, kan vara i drift först någon gång mellan 2030 och 2035.

– Är det en SMR-reaktor så 2030, 2032, 2034 skulle jag absolut gissa, men nu står vi här och spekulerar.

Vänsterregering kan stoppa utbyggnadsplanerna

Allt förutsätter också att inte en ny vänsterregering får majoritet i framtiden och stoppar utbyggnadsplanerna så snart man intagit Rosenbad.

Ett sätt för de tidigare vänsterregeringarna att hindra vidare utbyggnad av kärnkraften och få till stånd en avveckling i förtid av den befintliga är att skapa olika typer av statliga pålagor som gör det olönsamt att bygga nya och driva befintliga kärnreaktorer. En del av dessa har nu tagits bort.

klimat- och miljöministern sade på pressträffen att hon tror att fler aktörer nu kommer att vilja investera i ny kärnkraft. Några av dessa har velat ha elprisgarantiser för att våga investera men det har regeringen sagt nej till. Däremot har man aviserat statliga kreditgarantier på 400 miljarder kronor.

Pressträffen kan ses i sin helhet nedan.