Regeringen föreslår en ny lag som ska ge polisen möjlighet att använda AI-baserad ansiktsigenkänning i realtid för att bekämpa grov brottslighet. Tekniken ska kunna användas för att hitta misstänkta gärningsmän, förebygga allvarliga brott och lokalisera brottsoffer. Samtidigt betonar regeringen att användningen ska omges av tydliga rättssäkerhetsgarantier och krav på tillstånd.

Regeringen har lämnat propositionen ’Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid’ till riksdagen. Förslaget innebär att polisen ska få använda artificiell intelligens för att analysera kamerabilder och identifiera personer i realtid i syfte att bekämpa allvarlig brottslighet.

Bakgrunden är utvecklingen av våldsbrott i den invandrarkriminella gängmiljön, med återkommande skjutningar och bombdåd. Regeringen framhåller att rättsväsendet behöver fler effektiva verktyg för att kunna förebygga och utreda dessa brott.

– Polisen behöver effektivare verktyg för att bekämpa grov brottslighet, och ny teknik ger nya möjligheter. Nu ser vi till att polisen ska få lokalisera misstänkta gärningsmän i realtid med hjälp av AI, säger justitieminister Gunnar Strömmer i ett pressmeddelande.

Enligt regeringen ska lagen träda i kraft den 1 juli 2026.

Kan användas i flera typer av allvarlig brottslighet

Det föreslagna regelverket innebär att AI-baserad ansiktsigenkänning får användas endast i särskilt allvarliga situationer och när det bedöms vara absolut nödvändigt.

Tekniken ska bland annat kunna användas för att lokalisera personer som misstänks vara offer för människorov eller människohandel, hitta försvunna personer som kan ha utsatts för brott, identifiera personer som misstänks planera ett allvarligt våldsbrott, spåra personer som misstänks ha begått grova brott med minst fyra års fängelse i straffskalan och lokalisera personer som dömts för sådana brott i syfte att verkställa en påföljd.

LÄS ÄVEN: Tidöregeringens framsteg mot gängvåldet: Första månaden utan dödsskjutning på ÅTTA ÅR

I praktiken innebär det att tekniken ska kunna användas i situationer som exempelvis misstänkta mord, grova våldsbrott eller vid jakt på personer som är på flykt efter allvarliga brott.

Tillstånd och tillsyn ska skydda integriteten

Regeringen framhåller att användningen av tekniken ska omges av flera rättssäkerhetsgarantier. I normalfallet ska polisen först behöva tillstånd från åklagare eller domstol för att använda AI-systemet. Beslutet ska ange vilken person som eftersöks, i vilket område tekniken får användas och under hur lång tid. Tillståndet får inte gälla längre än en månad.

Om situationen är akut ska tekniken kunna användas direkt, men då måste polisen ansöka om tillstånd i efterhand – senast efter 24 timmar. Integritetsskyddsmyndigheten föreslås få ansvar för tillsynen över hur tekniken används.

EU-regler kräver särskilda undantag

Användning av ansiktsigenkänning i realtid på allmän plats är i grunden förbjuden enligt EU:s AI-förordning. Förordningen tillåter dock att medlemsländer inför undantag i nationell lagstiftning för vissa brottsbekämpande ändamål.

I den svenska propositionen bedöms det som föreslås vara ett sådant undantag med reglering av när och hur tekniken får användas.

”Kan ta sekunder i stället för veckor”

I en debattartikel skriver justitieminister Gunnar Strömmer och civilminister Erik Slottner att AI-tekniken kan ge polisen helt nya möjligheter i utredningsarbetet.

”Det som normalt skulle ta flera dagar eller veckor kan ta några sekunder, vilket skulle frigöra tid och effektivisera utredningarna.”

LÄS ÄVEN: Statsministern till gängkriminella utomlands: Vi hittar er, griper er och låser in er

Ministrarna menar att tekniken kan bidra till att snabbare identifiera gärningspersoner och därmed stärka brottsbekämpningen mot organiserad brottslighet. De skriver också att regeringen redan sett resultat av tidigare reformer.

”Det dödliga gängvåldet har halverats på tre år. Samtidigt har uppklarningen av de allra grövsta gängbrotten dubblerats.”

Balans mellan brottsbekämpning och integritet

Samtidigt betonar regeringen att lagförslaget bygger på en balans mellan effektiv brottsbekämpning och skyddet för individens integritet.

”Samtidigt som polisen får ett nödvändigt verktyg för en effektiv brottsbekämpning säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas”, skriver Strömmer och Slottner.