I samband med att Migrationsverket beslutade att mannen inte fick stanna i Sverige krävde man även att han regelbundet skulle inställa sig på en polisstation. Då han sedermera överklagade framkom att uppsiktsbeslutet inte var lagligt.

Det var i september 2019 som Migrationsverket beslutade att mannen skulle utvisas och han samtidigt ställdes under uppsikt, vilket innebar att han måste anmäla sig hos polisen en gång i veckan – närmare bestämt tisdagar mellan kl 10 och 16.

Uppsiktsbeslut ska prövas på nytt inom sex månader och görs det inte inom föreskriven tid upphör beslutet att gälla, något som inte framgick i handlingarna mannen fick ta del av. Trots att beslutet inte om­prövades efter sex månader, och därmed upphörde den 30 mars 2020, blev mannen i april ändå tillsagd av Migrationsverket att fortsätta anmäla sig hos polisen.

Mannen överklagade beslutet, först till migrations­domstolen som avslog överklagandet och därefter till migrationsöver­domstolen som inte meddelade prövningstillstånd.

Hade slutat gälla

I januari 2022 överklagade mannen uppsiktsbeslutet på nytt och efter att Migrations­verket granskat ärendet konstaterades det att beslutet upphört den 30 mars 2020 och nu får Migrationsverket och Polismyndigheten kritik av JK för hanteringen av fallet.

Riksdagens justitieombudsmän (JO) har kritiserat Migrationsverket och Polismyndigheten för hanteringen av sökandens ärende (JO:s dnr 2018-2022 och 3024-2022). Av JO:s beslut framgår att det på polisstationen som sökanden anmälde sig till fanns ett formulär där det antecknades när han fullgjorde sin anmälningsskyldighet. Den första anteckningen är från den 8 oktober 2019 och den sista är från den 8 februari 2022. Sökanden har alltså fortsatt anmäla sig på polisstationen i nära två år efter att beslutet upphörde. Det har inte framkommit att det finns något uppehåll i anmälningarna under tidsperioden.

Justitiekansler Thomas Bull. Foto: JK

Vill ha två miljoner

Efter att det framkommit att beslutet upphörde att gälla redan i mars 2020 har mannen begärt ett skadestånd på två miljoner kronor av den svenska staten med hänvisning till att han ”blivit utsatt för omänsklig behandling och att han blivit fråntagen sin frihet i över två års tid”.

Justitiekanslern gör bedömningen att uppsiktsbeslutet inte har inneburit att sökanden varit förhindrad att förflytta sig utanför ett så kraftig begränsat område att han varit frihetsberövad i frihetsberövandelagens mening och kan därför inte få ersättning med stöd av den lagen. Inte heller anser JK att åtgärden varit så ingripande att den kan bedömas som ett frihetsberövande i den mening som avses i artikel 5 i Europakonventionen.

Justitiekanslern bedömer i stället att överträdelsen är sådan att skadestånd är nödvändigt som gottgörelse och bestämmer skälig ersättning till 60 000 kronor. Då JO redan har kritiserat Migrationsverket och Polismyndigheten för den bristande hanteringen av sökandens ärende nöjer man sig med det.

LÄS ÄVEN: Efter Staffanstorps flyktingstopp – syrier kräver 28 000 i skadestånd