Hundratals miljoner kommunala kronor satsades på laddstationer – men efter tio år återstod förluster, tystnad och en verksamhet värderad till noll.
I en krönika i Jämtlands Tidning riktar företagsekonomiska debattören Christian Sandström skarp kritik mot kommunägda Jämtkrafts mångåriga satsning på laddinfrastruktur för elbilar. Enligt Sandström är historien ännu ett exempel på grön signalpolitik där stora offentliga investeringar gjorts utan en hållbar affärsmodell i botten.
Jämtkraft drog i gång satsningen 2015 med ambitionen att bygga upp en av Sveriges bästa infrastrukturer för elbilsladdning. Visionerna var stora och optimismen stark. Tanken var att ett snabbt växande nät av laddstationer skulle skapa framtida vinster när elektrifieringen av fordonsflottan tog fart.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Men enligt Sandström utvecklades projektet till ett kostsamt prestigeprojekt där förlusterna växte år efter år – utan att någon satte stopp. Pengar som i stället hade kunnat användas för välfärd och annan kommunal kärnverksamhet.
Expanderade trots återkommande förluster
Sandström jämför satsningen med it-bubblan kring millennieskiftet. ”Drömmar om ny teknik och en brådska för att tillfället inte ska glida ur händerna”, skriver han.
LÄS ÄVEN: Årsredovisningar visar: Brakförlust för Vattenfalls vindkraft fem år i rad
Tillsammans med kommunala bolag i Linköping och Helsingborg bildade Jämtkraft som ägs av Öresunds kommun ett gemensamt bolag med målet att etablera laddstationer över hela landet – från Kiruna till Trelleborg.
Senare tog även norska Statkraft plats i satsningen, vilket enligt Sandström gav expansionen ytterligare fart.

Verksamheten växte snabbt och tusentals laddstationer byggdes, inte bara i Sverige utan även i Tyskland, Österrike och Storbritannien. Men vinsterna uteblev.
Sandström pekar på att de första 75 laddstationerna i genomsnitt gick med en förlust på över 250 000 kronor vardera. Även senare låg förlusterna kring 20 000 kronor per station och år.
Trots detta fortsatte ägarna att skjuta till kapital. Totalt satsades omkring 325 miljoner kommunala kronor på drygt 3 300 laddstationer.
”Finns inget uppdrag att konkurrera med privata företag”
En central del i Sandströms kritik handlar om kommunernas roll. Han hänvisar till kommunallagen och menar att det saknades stöd för att bedriva verksamheten i den här formen.
”Det finns inget i ägardirektiven från kommunfullmäktige eller i bolagsordningen som säger att Jämtkraft ska konkurrera med Tesla, bensinmackar och andra privata företag på det här sättet”, konstaterar han.
LÄS ÄVEN: Flopp för elbilar i räckviddstest under vintern – så mycket försvann
Sandström beskriver också hur verksamheten fortsatte att göra stora investeringar trots den svaga ekonomin. Bland annat köptes mark utanför Mjölby för 9,5 miljoner kronor med planer på laddning för tunga elfordon – trots att det vid tillfället fanns färre än 900 tunga eldrivna lastbilar i hela Sverige.
Revisorn satte stopp
Det dröjde ända till 2024 innan revisorn reagerade och krävde att verksamheten skulle värderas till noll kronor. Först då agerade styrelsen och sålde Jämtkrafts andel under 2025.
När Sandström frågade Jämtkraft vad bolaget fått betalt för försäljningen ville företaget inte svara och hänvisade till affärssekretess, trots att bolaget alltså är offentligt ägt av kommuninvånarna.
”Vi bedömer att vi nu har besvarat dina frågor och tillhandahållit de uppgifter som är offentliga och relevanta”, skrev Jämtkrafts kommunikationsavdelning i ett svar till honom.
Eftersom även Helsingborgs kommuns revisorer senare värderade verksamheten till noll kronor, drar Sandström slutsatsen att det mest sannolika är att andelen överlåtits utan någon som helst ersättning.
”Hur mycket är 108 miljoner i offentlig service?”
När satsningen summeras uppskattar Sandström att Jämtkraft förlorat 108 miljoner kronor under de tio år projektet pågått. Han avslutar med att sätta kostnaden i relation till välfärden och pekar på de besparingar som samtidigt genomförs inom sjukvården i Region Jämtland Härjedalen.
”Hur mycket är 108 miljoner i offentlig service? Egentligen?”, frågar han. För Sandström är laddsatsningen ett exempel på vad som händer när offentliga aktörer drivs av framtidsvisioner och politiska signalvärden snarare än av ekonomisk realism.





