Sverige har inga klimatutsläpp och regeringen bygger sin politik på felaktiga siffror. Det hävdar tidigare Vattenfallingenjören Tomas Åbyhammar. Han påpekar att regeringen glömmer bort den svenska skogens upptag av koldioxid – och får delvis medhåll från Anna-Karin Nyström som är chef för Naturvårdsverkets klimatmålsenhet.
– Vi skulle nästan få nollutsläpp i Sverige om vi lade ihop de här, säger hon till Samnytt.

Det är den 14 december förra året som Naturvårdsverket publicerar sina senaste siffror över Sveriges utsläpp och upptag av växthusgaser fram till 2022. ”Sveriges utsläpp av växthusgaser har minskat med ungefär 37 procent sedan år 1990”, skriver myndigheten på sin hemsida.

1990 släpptes 71,26 miljoner ton koldioxidekvivalenter ut i atmosfären. 32 år senare hade den mängden minskat till 45,2 miljoner ton. Allt enligt Naturvårdsverket.

”Sverige har inte några klimatutsläpp”

En minskning med 37 procent kan låta som ett steg i rätt riktning för den som är intresserad av klimatfrågan. Men Tomas Åbyhammar, civilingenjör i kemisk apparatteknik och med mångårig bakgrund från Vattenfall, menar att siffrorna ändå är missvisande.

– Sverige har inte några klimatutsläpp, säger han till Samnytt och tillägger:

– Om man ger sig in på något av alla de konstiga mål man har satt upp så blir det komplicerat. Men om man säger att vi inte har några utsläpp, så förstår de flesta.

Åbyhammar bestämde sig för att titta närmare på Sveriges klimatutsläpp inför valet 2022. Efter att ha letat fram siffror från olika myndigheter konstaterade han att siffrorna inte verkade gå ihop.

Felaktiga summor

Den mest iögonenfallande diskrepansen upptäckte han i Naturvårdsverkets senaste sammanställning. I den listas utsläppen från uppvärming, el och fjärrvärme, jordbruk och så vidare i separata kolumner.

Där finns även en kolumn för ”markanvändning förändrad markanvändning och skogsbruk”. Den ger en minuspost på mellan 40 och 55 miljoner ton per år. Koldioxid som Sveriges skogar och lantbruk absorberar från atmosfären.

Men när hela landets utsläppsnetto på 45 miljoner ton räknas fram, så är den kolumnen inte medräknad i totalsumman, trots att den redovisas i sammanställningen. Något som Tomas Åbyhammar tycker är missvisande eftersom nettot blir nära noll om den räknas med.

– Då får de väl ta bort den kolumnen helt och hållet, om den inte ingår, och helst får de också berätta varför den inte ingår, säger han.

”Nästan nollutsläpp”

Anna-Karin Nyström är chef för klimatmålsenheten på Naturvårdsverket. Hon bekräftar för Samnytt att den koldioxid som svenska skogar och lantbruk tar upp inte räknas bort från utsläppen. Anledningen är politisk.

– Det handlar om en total för de utsläpp som ingår i Sveriges klimatmål, förklarar hon för Samnytt.

– I Sveriges nettonollmål ingår de inte heller, utan de ingår som en möjlig kompletterande del för att nå nettonollutsläppen. Det är därför vi summerar totalen på det sättet.

Nyström bekräftar att Sveriges klimatutsläpp i praktiken redan är noll, om kolupptaget i landets skogar och lantbruk räknas med.

– Vi skulle nästan få nollutsläpp i Sverige om vi lade ihop de här. Det är vi alla väl medvetna om, säger hon.

Hon påpekar också att inte heller kolumnen ”utrikes transporter” räknas med i totalsumman, trots att den finns med i tabellen.

Finland räknar annorlunda

I Naturvårdsverkets beräkning tas alltså utsläpp från alla de fordon och maskiner som används inom det svenska skogs- och jordbruket med. Men de långt mycket större kolupptagen från samma verksamhet räknas inte med. Anna-Karin Nyström tycker inte att det är missvisande.

– Så länge man är öppen och transparent. Det är så man har valt att göra i Sverige och som riksdagen slagit fast att vi har att utgå ifrån, säger hon.

Men andra länder har valt att räkna annorlunda – och lovordats av klimatrörelsen eftersom det ger helt andra siffror.

– Finland till exempel. De sätter ett nettonollmål för Finland där hela markanvändningssektorn räknas in. Så hade Sverige kunnat göra också, men nu gör vi mer liknande EU som säger att vi ska ha nettonollutsläpp till 2050. Där är markanvändningssektorn skild från det, säger Nyström.

Det finns heller inga indikationer på att regeringen tänker ändra hur klimatmålen beräknas.

– Jag har inte hört att regeringen eller regeringens stödparti diskuterat något annat, utan målet för 2045 om ett nettonollutsläpp står fast, säger klimatmålschefen.

Förslaget: Riksrevisionen bör granska

Tomas Åbyhammar är inte minst intresserad av koldioxidfrågan eftersom han själv är skogsägare. Han berättar att han äger 300 hektar mark, varav 200 är produktiv skogsmark. Fast han gör inte så mycket av det tunga arbetet själv längre.

– Inte så mycket numera. Jag gör lättare saker som plantering och sådd, berättar han.

Åbyhammar påpekar också fler brister i Naturvårdsverkets redovisning. Som att skogen absorberar långt mer koldioxid än det som redovisas, eftersom avverkningen varje år uppgår till 100 miljoner kubikmeter skog. Eller omkring 75 miljoner ton koldioxid. Det gör det totala svenska kolupptaget långt mycket större än utsläppen.

Att den koldioxid som tas upp av skogarna inte finns med i Sveriges siffror ger felaktiga underlag, vilket påverkar politikerna. Skatter och avgifter, reduktionsplikter och andra viktiga beslut. Den numera pensionerade civilingenjören anser därför att Riksrevisionen borde granska klimatsiffrorna.

– Varken jag eller någon annan kan ge en klar bild av det här. Det måste till en professionell och relativt oberoende granskare. Oavsett vad som sägs så kommer det kritiseras, säger Tomas Åbyhammar.

Ingen granskning från Riksrevisionen

Olle Castelius är pressekreterare hos riksrevisor Helena Lindberg. Han betonar att han inte själv är riksrevisor, och därför inte kan uttala sig om eventuella kommande granskningar.

Däremot kan han svara på pågående granskningar, och där finns ingen som handlar om hur Sverige räknar koldioxid för att nå klimatmålen.

– Alla våra pågående granskningar finns listade på vår webb, och där finns ingen sådan. Om det planeras en sådan vet inte jag. Det vet bara riksrevisorn, säger han till Samnytt och tillägger sedan:

– Och jag vet ingenting om det som inte är beslutat.

Castelius berättar att riksrevisorn inte svarar på pressfrågor om planerade granskningar, men säger att en granskning av hur Sveriges klimatutsläpp redovisas skulle kunna ses som en så kallad effektivitetsrevision.

– Om det leder till att statens insatser på området, som kostar pengar, inte används till rätt saker. På det sättet skulle det kunna ligga inom Riksrevisionens mandat att granska det. Det tror jag, men det behöver riksrevisorn svara på eller avdelningschefen för effektivitetsrevision, säger Castelius.

– Sedan är frågan om vi bör lägga pengar och resurser på en sådan granskning eller någon annan granskning. Det kan jag inte svara på.