2017 presenterade regeringen sin elfordonspremie som trädde i kraft den 1 februari 2018. Initiativet skulle minska den globala resursanvändningen och klimatutsläppen samt bidra till en bättre folkhälsa. När premien nu utvärderats visar det sig att den 1 miljard kronor satsningen kostade framför allt gick till att subventionera höginkomsttagares inköp.

– Forskningen visar att elcyklar är ett substitut för bilar. Alla måste inte längre ha ett ton stål hemma på uppfarten för att kunna ta sig runt, sa dåvarande miljöminister Karolina Skog (MP).

Ansökan skulle göras till Naturvårdsverket som också är den myndighet som nu utvärderat satsningen. Denna visar bland annat att det framför allt är högutbildade och höginkomsttagare som utnyttjade premien. Även äldre är överrepresenterade. Fördelat på könen var det nästan exakt hälften män, hälften kvinnor. Främst intresse fanns i de södra delarna av landet.

Ifall premien verkligen lett till ett ökat cyklande konstaterar Naturvårdsverket är omöjligt att säga. Om den gjort det så skulle det troligen innebära ett minskat utsläpp av växthusgaser och bättre hälsa men även fler trafikolyckor.

Försämrat intresse med slopad premie
Premien uppgick till 25 procent av inköpspriset, högst 10 000 kronor. I statens budget för 2019 som klubbades den 12 december fanns inga pengar avsatta till fortsatt elcykelpremie. Då premien försvann sjönk försäljningen av elcyklar kraftigt.

I augusti 2018 uppgav S, MP och V att de vill se att premien fortsätter, medan övriga partier sa nej.