Det rönte stor uppmärksamhet och kritik när det framkom att den rödgröna regeringen plockat bort lågpresterande invandrarelevers skolresultat från underlaget till PISA-mätningen i syfte att för omvärlden dölja hur Sverige fallit som kunskapsnation som en konsekvens av den förda invandringspolitiken. Nu vill den socialdemokratiska regeringen gå ett steg längre och dölja dessa elevers låga skolprestationer även nationellt, detta genom att avskaffa möjligheten att överhuvudtaget bli underkänd.

Som förevändning för att dölja regeringens utbildningspolitiska misslyckande anför skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) att hon läst en anekdotisk artikel i Dagens Nyheter om Sandra, som när hon fick dåliga betyg började röka hasch och sedan dog i en bilolycka. Flertalet invandrarungdomar som dör i gängskjutningar har också en historik av låga skolresultat.

Betyget F påstås leda till för tidig död

Alla dessa problem kan lösas, hävdar skolministern, om betyget F, det vill säga underkänt, slopas i betygsskalan och alla elever i stället oavsett hur svagpresterande de är får godkänt. Axelsson Kihlblom hänvisar till DN:s påståenden om att det inte bara är en korrelation utan också finns en kausalitet – ett direkt orsakssamband – mellan att en lärare skriver ett F och att eleven sedan möter en ond bråd död.

Enligt de godtyckligt utvalda och tolkade siffror som den vänsterliberala tidningen stödjer sig på krävs det dock för att undvika en för tidig död inte bara att man godkänns i grundskolan eller ens i gymnasiet. Först för de som tagit sig igenom också en eftergymnasial utbildning på universitet eller högskola minskar dödsrisken påtagligt.

När skolministern träffar DN:s journalist på sitt ämbetsrum på utbildningsdepartementet, konstaterar hon att de låga skolresultaten, som återfinns framför allt bland elever med utomvästlig asylrelaterad invandrarbakgrund – “är ett enormt misslyckande för samhället”. Hur stor del i denna samhälleliga skuld hon anser att hennes eget parti och regering har framgår inte.

Axelsson Kihlblom har en bakgrund som rektor. Hon drar sig inför DN:s reporter till minnes hur man i skolan lade skulden på vad hon kallar “ett utsatt barn” för dess studiemässiga underprestation. Alternativa beteenden i skolan till att lyssna och lära, sträcker sig hos lågpresterande elever ända upp till att utöva dödligt våld men sammanfattas av skolministern som att “trilskas”.

LÄS ÄVEN: Trots inköp av tunga skolmöbler som inte går att kasta – betygen i Strömstad fortsätter att rasa

Allt fler elever med intellektuell funktionsnedsättning

Dagens Nyheter påtalar att drygt 70 000 elever i Sverige idag uppskattas ha någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som autism eller adhd. Siffran ökar kontinuerligt och elever med invandrarbakgrund från länder där kusinäktenskap i flera led är mer regel än undantag är kraftigt överrepresenterade. Tillgänglig forskning har påvisat ett tydligt genetiskt samband.

Tidigare, när antalet elever med en sådan diagnos var hanterbart, fick dessa specialundervisning. Det finns det inte längre resurser till och enligt principen om att göra nödvändigheten till en dygd ändrades skollagen 2011 så att det där framhålls som en “målsättning” att så många intellektuellt funktionsnedsatta elever som möjligt ska gå i en vanlig skolklass.

Den extra arbetsbelastningen för lärare som redan har stora “utmaningar” att brottas med i form av bland annat allt fler elever som inte talar svenska och inte har en skolgång från sina hemländer som står i paritet med deras ålder, har resulterat i att de intellektuellt funktionsnedsatta eleverna inte fått det stöd de skulle behöva. Sådana elevers inte sällan antisociala beteende i klassrummet har också lett till minskad studiero för övriga elever.

Den tidigare rödgröna och nuvarande renodlat socialdemokratiska regeringen har valt att inte följa upp och redovisa konsekvenserna av denna reform att slussa ut elever med särskilda behov i de vanliga skolklasserna och vältra över ansvaret för dem på lärare som varken har rätt kompetens eller tid att axla uppgiften.

LÄS ÄVEN: Gymnasieamnestin: ”Afghanerna blir hotfulla för att de inte får de betyg de vill ha”

“Integritetskänsligt” mäta lågpresterandes kunskaper

Som förevändning för den obefintliga uppföljningen har anförts att det kan vara integritetskänsligt att samla in uppgifter om svagpresterande elevers skolresultat och än mer så att differentiera statistiken med uppgifter om elevernas ursprung. Men mörkandet har kritiserats hårt och skolministern öppnar inför DN:s reporter för att se över om det med hänsyn till integritetsaspekten är möjligt att samla in mer data.

Men samtidigt ska regeringen nu alltså utreda om man tvärtom kan slopa kunskapsmätningen av elever under en viss prestationsnivå. Tanken är att man genom att avskaffa betyget F i grundskolan ger alla elever oavsett kunskapsnivå behörighet till gymnasiet.

Vad som däremot inte framgår är huruvida elever som annars skulle ha underkänts med ett F har den intellektuella förmåga eller de förkunskaper som krävs för att tillgodogöra sig en gymnasieutbildning, om gymnasieskolan är rustad att klara av att ta emot alla dessa elever och hur det skulle påverka undervisningen för övriga elever.

En annan obesvarad fråga är om regeringen också vill att ingen elev. med hänvisning till ökad risk för ond bråd död, ska kunna underkännas heller på gymnasienivå – om alla gymnasieelever oavsett kunskapsnivå ska vara behöriga till högskolan.

LÄS ÄVEN: Skolbetygen går upp men kunskaperna ned

Vill avskaffa den meritokratiska urvalsprincipen

I förlängningen reser det också frågor kring vad en gymnasie- eller högskoleutbildning i framtiden borgar för på arbetsmarknaden om vem som helst kan stoltsera med en sådan oavsett vad personen egentligen har för kunskaper. Hur väl kommer att framtida svenskt samhälle att fungera där den meritokratiska urvalsprincipen sätts ur spel och vem som helst kan få anställning som exempelvis hjärnkirurg eller kärnkraftsingenjör?

Skolministern antyder i sin intervju med Dagens Nyheter att den socialdemokratiska regeringens ambition är att genomföra ett paradigmskifte där konkurrens med kunskaper och kompetens som meriter på arbetsmarknaden avskaffas till förmån för ett system baserat på att “alla ska med” och ingen ska behöva känna sig “dum”, “utanför” eller “inte okej”.

– Vi har ett system i dag som bygger på tävling, konkurrens, utslagning. Det är många som känner sig dumma.

Axelsson Kihlblom säger vidare att idén om att mäta kunskaper och ha behörighetskrav i skolan står i strid med socialdemokratiska ideal och är “en del av den dåvarande borgerliga regeringens marknadslogik”.

– Det fanns en myt om att barn var lata. Genom att stressa och skapa rädsla skulle de väckas. Hotet att bli utslagen skulle göra att alla skärpte sig.

LÄS ÄVEN: ’Missgynnade’ elever med sämre betyg ska ges gräddfil till Oxfords universitet

Får kritik från oppositionen

Från oppositionshåll avvisas skolministerns resonemang. Här menar man att det inte är att göra eleverna någon tjänst att sluta ställa krav på dem. Att godkänna grundskoleelever som inte borde godkännas är bara att skjuta problemet framför sig, till gymnasieskolan, till högskolan, till arbetslivet.

Risken är stor, tror man, att man på motsvarande sätt bara sprider ut de dödstal som DN och skolministern oroar sig över så att i framtiden det inte längre är någon skillnad mellan hur mångas som möter en för tidig död som har grundskole-, gymnasie- eller högskolebetyg.

Men skolminister Lina Axelsson Kihlblom står på sig.

– Vi måste få en skola som är till för alla, vi ska inte räkna bort någon.

Regeringens betygsutredning som refereras till ska redovisas till Utbildningsdepartementet om två år, Den leds av särskilda utredaren Joanna Giota, professor vid Göteborgs universitet.

Giota har i skoldebatten tidigare profilerat sig som förespråkare för en pedagogik där betyg, nationella prov och andra mätningar av elevers kunskaper minskas ned till ett minimum. Utredningen betraktas därför av många som ett socialdemokratiskt beställningsjobb i syfte att ge ett sken av akademisk tyngd åt den egna politiken.

LÄS ÄVEN: Betygsförbudet i skolan kan komma att hävas