Antalet utländska medborgare bosatta i Japan har slagit nytt rekord och var drygt 4,28 miljoner i slutet av juni. Samtidigt drar premiärminister Sanae Takaichis regering åt tumskruvarna. Sedan den 1 oktober kostar en ansökan om permanent uppehållstillstånd tjugo gånger mer än tidigare, och nya krav på inkomst, pension och språkkunskaper införs stegvis.

Enligt siffror från den japanska migrationsmyndigheten fanns 4 281 026 utländska medborgare i landet den 30 juni. Det är 155 631 fler än vid årsskiftet, en ökning med 3,8 procent på ett halvår. Korttidsbesökare som stannar kortare än tre månader är inte medräknade. De utländska invånarna utgör nu omkring 3,5 procent av befolkningen.

Kineser är den största gruppen med 941 031 personer, följda av vietnameser, sydkoreaner och filippinier. Snabbast växer grupperna från Indonesien, Nepal och Myanmar. Bara under första halvåret tillkom drygt 41 000 indonesier, nästan 34 000 nepaleser och 29 000 personer från Myanmar.

Den största gruppen, drygt 961 000 personer, har redan permanent uppehållstillstånd. Därefter kommer högutbildade specialister, studenter och arbetare inom landets praktikantprogram. Kategorin för så kallade specificerade kvalificerade arbetare, som skapades för att täcka arbetskraftsbristen, växte med nästan 54 000 personer på sex månader och omfattar nu 444 256 personer.

Tjugo gånger dyrare att stanna för gott

Den 1 oktober trädde nya avgifter för uppehållstillstånd i kraft. Tidigare kostade det 6 000 yen att förlänga eller byta tillstånd. Nu beror priset på hur länge tillståndet gäller. Ett ettårigt tillstånd kostar 33 000 yen vid ansökan på plats, och ett tillstånd på fem år eller mer kostar 75 000 yen.

Avgiften för permanent uppehållstillstånd har höjts från 10 000 till 200 000 yen. Personer med mycket svag ekonomi och sådana som behöver särskilt humanitärt hänsynstagande kan få avgiften sänkt. Myndigheten motiverar höjningen med att kostnaderna för migrationsförvaltningen ökar och att de utländska invånarna ska bära en rimlig del av dem.

Krav på inkomst, pension och japanska

Samtidigt har riktlinjerna för permanent uppehållstillstånd skärpts. Den som söker ska ha en stabil inkomst i nivå med genomsnittet för japanska hushåll av samma storlek, och den väntade pensionen ska motsvara vad en anställd får efter 30 år i det allmänna pensionssystemet. Inkomstkravet gäller redan. Från april 2027 vägs även kunskaper i japanska och kännedom om landets lagar och samhällsregler in i bedömningen.

Tidigare skärpningar har redan gett effekt. Efter att kraven för visum för företagsledare höjdes i oktober förra året kom bara 635 nya sådana visuminnehavare till landet under första halvåret, 81 procent färre än året innan. Antalet personer som stannat kvar i landet efter att deras tillstånd gått ut har samtidigt minskat till omkring 65 000.

Invandringen blev en valfråga

Invandringen har blivit en av de hetaste politiska frågorna i Japan sedan det invandringskritiska partiet Sanseito gick kraftigt framåt i överhusvalet sommaren 2025 under parollen »Japan först«. Takaichi, som tillträdde i oktober samma år, har gjort frågan till en av sina viktigaste och inrättat en särskild ministerpost för samexistensen med utländska medborgare.

Inför avgiftshöjningen skrev hon på X att regeringen är medveten om att det med det växande antalet utländska invånare finns medborgare som känner oro och upplever orättvisor. Regeringen ska senast i mars besluta om en ny grundläggande politik för mottagandet av utlänningar, och en av frågorna är om antalet utländska invånare ska begränsas, antingen som andel av befolkningen eller med tak för enskilda kategorier av uppehållstillstånd.