Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik tvingades avgå efter långvarig och flerfaldig kritik för hur han skött sitt jobb. Nu går han till motangrepp. I en debattartikel hävdar Ribbenvik att de beslut och missförhållanden han kritiserats för i själva verket var följden av lagstiftning, domstolspraxis och politisk passivitet – själv menar han sig vara utan skuld och att hans ledarskap för myndigheten varit oklanderligt.

I en lång debattartikel i Kvartal beskriver Ribbenvik hur han som högsta chef för Migrationsverket gång på gång tvingades fatta beslut som han själv upplevde som orimliga och säkerhetsmässigt riskabla. Han menar att myndigheten enligt gällande rätt var skyldig att bevilja uppehållstillstånd till personer som Säkerhetspolisen bedömde som säkerhetshot, så länge utvisning inte kunde verkställas.

LÄS ÄVEN: Sparkad generaldirektör för Migrationsverket: SD fick bort mig

Ribbenvik hävdar att han redan från början försökte få till stånd en förändring. Enligt honom var både Säkerhetspolisen, domstolarna och politiker från olika block medvetna om problemen – men trots det dröjde lagändringarna i nästan ett decennium. Den tidigare generaldirektören beskriver hur han till slut valde att driva frågan offentligt, bland annat genom debattartiklar, för att pressa regeringen till handling.

Flyttar ansvar uppåt och åt sidan

I texten återkommer Ribbenvik till att ansvaret varit utspritt på så många aktörer att ingen agerat. Han menar att domstolarna hänvisade till lagstiftaren, lagstiftaren till utredningar och utredningarna till snäva direktiv. Själv framställer han sig som bakbunden av regelverket och av rollen som myndighetschef.

Samtidigt argumenterar han för att kritiken mot honom personligen missar målet. Ribbenvik menar att de beslut som väckt starka reaktioner – exempelvis att personer med kopplingar till terrororganisationer fått tillgång till välfärdssystemet – var en direkt följd av politiska beslut och rättslig praxis som han saknade mandat att ändra på egen hand.

Kraftig kritik och återkommande blåsväder

Ribbenviks tid som generaldirektör präglades av upprepade kontroverser. Under åren riktades hård kritik mot Migrationsverket för bristande kvalitet i asylprövningar, svag intern kontroll och en kultur där antalet avslutade ärenden, ”pinnar”, premierades framför rättssäkerhet.

En särskilt omdiskuterad fråga gällde myndighetens beslut under Syrienkrigets inledning, då personer som uppgav sig – men inte kontrollerades – komma från Syrien i praktiken beviljades permanenta uppehållstillstånd utan individuell prövning.

LÄS ÄVEN: Sparkade Ribbenvik kallas till utskott av SD

Kritiker menade att beslutet bidrog till en kraftig ökning av asylinvandringen och att identitetskontrollerna var otillräckliga. Sådana beslut som kraftigt påverkar Sveriges invandring, menade man var orimligt att fatta med ett pennstreck på myndighetsnivå, utan borde vara förbehållet riksdagen.

Fick lämna utan förlängt förordnande

I februari 2023 stod det klart att Ribbenvik inte skulle få sitt förordnande förlängt. Regeringen beskrev beslutet som en naturlig följd av en omläggning av migrationspolitiken. Kritiker talade i stället om ett underbetyg till ledningen av en myndighet som beskrevs som dysfunktionell.

Ribbenvik själv har senare sagt att han upplevde avskedet som djupt orättvist och menade att han gjorts till syndabock i en politiskt laddad fråga. I den nu aktuella debattartikeln återkommer han till samma tema: att han fått bära skulden för ett systemfel som vuxit fram under lång tid och med brett politiskt ansvar, där hans eget reduceras till närmast inget alls.

”Alla var överens – men ingen agerade”

Sammanfattningsvis tecknar Ribbenvik bilden av en byråkratisk demokrati där ansvar försvinner i komplexa beslutsprocesser och för vilken han själv blev ett offer. Alla såg problemen, skriver han, men alla väntade på att någon annan skulle ta initiativet.

Att lagstiftningen till slut nu ändras beskriver Ribbenvik som en personlig seger, trots att det är genom påtryckningar från Sverigedemokraterna detta sker.  Han ser det också som ett kvitto på hur långsamt systemet fungerat och som ett alibi för sin egen passivitet.

LÄS ÄVEN: Migrationsverkets generaldirektör ”sparkades” – får nytt toppjobb i EU:s asylbyrå

Kritiken mot honom avfärdar han som förenklad. Enligt den tidigare generaldirektören var det aldrig hans beslut som var problemet, utan ett politiskt och juridiskt ramverk som ingen under lång tid tog ansvar för att ändra.