Efter att ha vägrat höja den konstlat låga styrräntan sedan 2019 ser det nu ut som att Riksbanken kommer med en i varje fall liten räntehöjning i september. Det är enligt uppgift det ytterligare inflationsdrivande kriget i Ukraina som fått riksbanksledningen att vakna.
Inflationen har skenat en längre tid i Sverige, utan att Riksbanken velat agera genom att göra något åt styrräntan. Rysslands invasion av Ukraina har fått inflationen att sticka iväg ytterligare och väntas i år passera 5 procent, mer än dubbelt så mycket som inflationsmålet på 2 procent.
Ukrainakriget har fått Riksbanken att vakna
Enligt Konjunkturinstitutet (KI) har kriget i Ukraina blivit den signal som fått Riksbanken att vakna. Men redan innan invasionen stod det klart att inflationen ätit upp alla löneökningar och lite till så att svenska löntagare för första gången på decennier fått erfara reallönesänkningar.
KI uppger att Riksbanken kommer att höja styrräntan något, men inte förrän i september. Någon gång under 2024 väntas den ha nått 1 procent, vilket fortfarande är en extremt låg och konstgjord ränta. Två år senare, 2026 kan en ytterligare höjning ske.
Nekat höja räntan sedan 2019
Riksbanken har, trots indikationer på att något måste göras, avvisat alla rekommendationer från ekonomiska expertisen. Räntan har inte ändrats sedan december 2019.
Inflationen drivs nu upp än mer som en konsekvens av Ukrainakriget. Bland annat är det de socialdemokratiskt rekordhöga priserna på drivmedel och el som ger ringar på vattnet och har lett till prishöjningar på en lång rad varor. Regeringen vägrar emellertid vidta åtgärder för att få ned bränsle- och elpriserna.
Ukrainaflyktingar driver upp offentliga utgifter
Beroende på hur kriget i Ukraina utvecklar sig och hur många flyktingar som söker sig till Sverige kan situationen förvärras ytterligare. Bedömningen ligger just nu i storleksordningen 200 000, vilket leder till mycket stora och inflationsdrivande offentliga utgifter.
Covid-pandemin har de senaste två åren också bidragit till att stegra inflationen. Den utgör fortfarande en riskfaktor då man inte vet om nya mutationer av viruset kan utlösa nya vågor av smitta med de konsekvenser för samhället som det medför.
Högsta inflationen på 30 år
Inflationen i år väntas bli rekordhöga 5,2 procent utifrån en bedömning av vad man idag känner till, vilket är den högsta siffran på 30 år. Men den kan alltså bli än högre om komplikationer tillstöter och värstascenarierna blir verklighet.
Förhoppningen är att den sedan ska börja dala och var nere på 2,8 procent 2023 för att sedan landa på inflationsmålet 2 procent 2024. Prognosen innehåller dock många osäkerhetsfaktorer och ett mått av önsketänkande – risk finns enligt KI för att inflationen biter sig fast på en fortsatt hög nivå under en längre tid.
Sjunkande tillväxt
Samtidigt väntas den ekonomiska tillväxten också fortsätta att bromsas in till 3,3 procent i år och sjunka ytterligare ned till 2,1 procent 2023. Något som också faller brant är hushållens förväntningar på sin framtida ekonomi.
En omvänd riktning gäller för hushållens oro över att inte klara sin ekonomi framgent. Ekonomiska bedömare menar att det handlar om en befogad oro, inte någon pessimism som saknar grund. Även företagarna uppger låga förväntningar men hög oro inför den kommande utvecklingen.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.