Riksbanken stämplar en avliden pensionär som kriminell trots att han under sina 98 år i livet aldrig någonsin varit i klammeri med rättvisan. Över 2,6 miljoner kronor hittades i mannens lägenhet. Nu bränner staten upp pengarna.

Gunnar var känd i huset där han bodde. Han flyttade in 1962, som första hyresgäst i det då nybyggda huset på Dannemoragatan i Vasastan i centrala Stockholm.  Han levde ensam men umgicks med grannar och bjöds ofta på mat av personal på förskolan i bottenvåningen i huset.

– Gunnar var en rörande person, en uppenbart ensam människa. Jag brukade sitta med honom, då höll han min hand och berättade om sitt liv. Han sa att han var tacksam för att han fått ett långt liv, men att han kände att kroppen började svika honom. Och han berättade att det aldrig hade blivit av att han gift sig, fast det hade varit på väg några gånger, säger Jeanette Ferm som är chef på förskolan.

LÄS ÄVEN: Misstänktes för delaktighet i mord – får 430 000 kronor i skadestånd

Pengarna låg i ett skåp

Hösten 2018 avled Gunnar Johansson vid 98 års ålder. När hans lägenhet tömdes hittades en portfölj undanstoppad i ett skåp. Portföljen var packad med kuvert. Kuverten visar sig vara fulla av sedlar i höga valörer, 500- och 1000-lappar, till ett sammanlagt värde av nära 2,3 miljoner kronor. Ytterligare cirka 300 000 kronor hittas i en skokartong.

Arvingarna försökte växla in pengarna men Riksbanken sa nej. Sedlarna var ogiltiga då de var för gamla, dessutom menar Riksbanken att det finns skäl att anta att pengarna kommer från brottslig verksamhet trots att Gunnar, under sina 98 år i livet aldrig någonsin varit i klammeri med rättvisan.

Förvaltningsrätten gav dock Gunnar Johanssons arvingar rätt att lösa in drygt en miljon kronor. Detta sedan de kunnat visa att Gunnar tagit ut i kontanter varje månad från sitt bankkonto sedan 2008 och framåt, dock har det inte gått att få fram kontoutdrag längre bak i tiden. Men detta dög inte för Riksbanken som överklagade domen till kammarrätten.

LÄS ÄVEN: 98-åriga Ada ville byta in sina sedlar – då konfiskerade staten hennes livsbesparingar

Stämplas som kriminell

”Det går inte att komma fram till att en del av sedlarna kan antas härröra från brott eller brottslig verksamhet samtidigt som det bedöms att en annan del inte gör det då det rör sig om sedlar som enligt förklaringen i princip ska ha ett och samma ursprung”, skriver Riksbanken i sin överklagan.

Kammarrätten valde att gå på Riksbankens linje och enligt domen blir nu arvingarna lottlösa. Gunnar Johanssons brorson Per Johansson, 68, och de åtta andra syskonbarnen som skulle dela på arvet är naturligtvis missnöjda men det är inte pengarna som rör upp känslorna.

– Man stämplar en avliden, arbetsam, ensam människa med ett fläckfritt förflutet som ohederlig. Det är stötande. Farbror Gunnar må ha varit en aning udda. Han var ekonomisk återhållsam, eller snål om man så vill, främst mot sig själv. Men någon skurk var han verkligen inte, säger Per Johansson.

LÄS ÄVEN: Gängkriminell mördare får 135 000 av JK för ”lidande”

Riksbanken vill bränna pengarna

Martin Johansson, biträdande avdelningschef på Riksbankens avdelning för betalningar menar att lagen är tydlig. För att kunna lösa in ogiltiga sedlar måste man kunna visa varifrån sedlarna kommer. Han menar att personens levnadshistoria inte spelar någon roll och att Riksbanken inte kan göra några undantag.

– Staten borde ha bättre koll än att utan belägg stämpla en människa som kriminell bara för att han har pengar i byrålådan, säger Berndt Johansson.

Gunnar Johanssons dödsbo kommer nu att överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen. Om kammarrättens dom vinner laga kraft tillfaller pengarna statskassan. Då kommer Gunnar Johanssons sedlar brännas och bli fjärrvärme, uppger Aftonbladet.

Lagar mot penningtvätt slår snett

Det aktuella fallet är inte det enda i sitt slag. Det råder också ett omfattande missnöje med de lagar och regler som tillkommit mot gängkriminell penningtvätt och finansiering av terrorism som man menar på ett oacceptabelt sätt drabbar vanliga hederliga svenskar.

Kritiker anser att den omvända bevisbörda där man anses skyldig tills motsatsen bevisats strider mot grundläggande rättsprinciper.