Riksbanken under ledning av Stefan Ingves meddelade i veckan att styrräntan ligger kvar på noll procent. Det är mindre anmärkningsvärt än den minusränta som på ett världsunikt sätt infördes tidigare men fortfarande långt ifrån normala nivåer. Till ett normalläge för Sverige är det långt menade riksbankschefen i en chatt med medborgarna i Aftonbladets regi där han tvärtom inte uteslöt nya perioder av minusränta. Betalningsmedel i form av kontanter anser Ingves endast behövs för beredskapsändamål, exempelvis kriser där Sverige blir strömlöst, inte annars.

En läsare undrade i likhet med många experter hur Riksbanken ska kunna stimulera ekonomin i kommande lågkonjunkturer om man har nollränta redan när de ekonomiska hjulen snurrar på högvarv vilket, undantaget det senast årets pandemi, varit fallet en längre tid. Ingves svar var att man alltid kan införa den kontroversiella och i ett internationellt perspektiv unika minusräntan på nytt.

Skapa mer pengar alternativ till ränteverktyget

Ett annat sätt att stimulera ekonomin som ofta förknippas med vanskötta ekonomier och där brukar leda till hyperinflation och nationalekonomiskt sammanbrott är att i stor skala trycka upp nya pengar. På en läsarfråga var detta inte heller något som Ingves i avsaknad av reporäntan som styrmedel uteslöt utan tvärtom ser som naturligt och erkände att Riksbanken redan gör.

– Vi från riksbankens sida kan alltid skapa mera pengar och det är precis vad vi gör idag.

Kontanter endast som beredskap för krissituationer

För svenskt vidkommande måste dock skapandet av nya pengar ske på annat sätt, exempelvis digitalt, då Ingves inte ser någon framtid för kontanter i det svenska samhället utom som nödvaluta i allvarliga krissituationer, exempelvis om landet blir strömlöst.

– Vi behöver fortfarande kontanter av beredskapsskäl. Annars fungerar ju inte betalningar om strömmen går.

Ingves bekräftade också att det är lagligt för banker att neka ta emot kontanter, trots att det är Sveriges officiella valuta utfärdad av Riksbanken. Han medgav dock att detta i mångas ögon kan verka konstigt men att detta inte är hans bord utan lagstiftarens, dvs riksdagen.

Duckade fråga om motstridiga mål

Riksbankschefen fick även en fråga om hur målet som uttalas på Riksbankens webbplats om att ”pengar skall ha ett bestående värde över tid” rimmar med inflationsmålet där medborgarnas pengar förlorar två procent av sitt värde varje år.

Det är inte en fråga som Ingves vill svara direkt på, I stället hävdar han att två procent ”är lagom”. Avsikten med att beröva medborgarna ett par procent av sina sparade pengar varje år motiverar riksbankschefen med att det vore värre om det uppstod en situation med deflation, det vill säga att pengarna blir värda mer genom prisfall på varor och tjänster.

– Deflation sammanfaller ofta med hög arbetslöshet och andra ekonomiska bekymmer och det vill vi undvika.