Regeringen minskar biståndsmyndigheten Sidas anslag med 4 miljarder kronor och gör samtidigt en bred omprioritering av biståndet på totalt 5,5 miljarder. Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) hänvisar till omvärldsläget och ökade behov kopplade till Ukraina – men försvarar också en tydligare linje där bistånd kan villkoras, bland annat gentemot Somalia.
Vid en pressträff på fredagen presenterade regeringen ytterligare förändringar i svenskt bistånd utöver de tidigare beskeden om att stoppa långsiktigt bistånd till Tanzania, Moçambique, Zimbabwe, Liberia och Bolivia.
Den största enskilda posten i det nya beskedet gäller Sida: anslaget minskar från 22,5 till 18,5 miljarder kronor – en neddragning på 4 miljarder, nära 20 procent. Utöver minskningen i Sidas bilaterala utvecklingsbistånd i Asien och Afrika (över två miljarder) skärs även delar av myndighetens tillväxtfrämjande arbete ned.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Dousa motiverade omprioriteringarna med ett skärpt säkerhetsläge och behov av mer stöd kopplat till Ukraina.
Regeringens omläggning innebär också minskningar i stöd via FN och andra organisationer, inklusive två klimatfonder. Dousa framhöll att regeringen vill prioritera humanitära, ”livräddande” insatser – exempelvis genom UNHCR, Unicef och World Food Program.
Se hela pressträffen nedan.
Dousa: Villkorat bistånd är normalt internationellt
I en intervju i TV4 utvecklade Dousa regeringens syn på att ställa krav kopplade till bistånd, med Somalia som exempel. Regeringen har villkorat fortsatt samarbete med att Somalia tar emot egna medborgare som utvisas från Sverige efter grov brottslighet, något man tidigare vägrat.
Dousa underströk att det handlar om brottsdömda som utvisats efter exempelvis bedrägerier, grov misshandel och sexualbrott mot barn. Han nämnde att antalet verkställda utvisningar ökat kraftigt som ett resultat av förhandlingarna.
LÄS ÄVEN: Tidöregeringen löser utvisningsavtal med Somalia – då rasar C: ”Mycket allvarligt”
Han bemötte samtidigt kritik som kommit från vänsterhåll mot att blanda bistånd och migrations-/återvändandefrågor, och beskrev villkor som en internationellt etablerad ordning.
– Det är ingen mänsklig rättighet att alltid få ta del av svenska skattemedel, slog Dousa fast.
Han pekade på att Sverige historiskt varit mer återhållsamt med motkrav än andra europeiska länder, och beskrev hur en dansk minister reagerat förvånat på att Sverige börjar med sådana krav först nu, något som man där gjort i decennier.
Växande kritik mot Sida: kontroll, korruption och ”aktivism”
Neddragningen sker samtidigt mot en bakgrund av återkommande kritik mot Sida – både beträffande hur biståndspengar följs upp och om myndighetens interna kultur.
Det handlar bland annat om uppgifter om misstänkt korruption i en betydande andel projekt och krav på skärpta rutiner mot jäv, korruption, penningtvätt och terrorfinansiering, kritik om bristande kontroll och ifrågasatta resultatredovisningar samt uppgifter om en Sida-anställd som anhållits misstänkt för grova korruptionsbrott.
LÄS ÄVEN: Rapport: Hög risk för jäv på Sida
Från Sverigedemokratiskt håll har kritiken formulerats ännu skarpare. SD-profilen tillika tidigare riksdagens vice talman Björn Söder har beskrivit Sida som genomsyrat av aktivism och förordat att myndigheten läggs ned och byggs upp på nytt.
Sammantaget innebär regeringens besked både en ekonomisk åtstramning för Sida och en tydligare politisk linje där biståndet i högre grad kopplas till svenska prioriteringar – samtidigt som debatten om kontroll, resultat och styrning av biståndet fortsätter.
LÄS ÄVEN: Björn Söder kritiserar Sida för att vara full av aktivister: ”Bör läggas ned”
