På inrådan i beslut av Medieombudsmannen (MO) Caspar Opitz – tills nyligen redaktionschef på Dagens Nyheter – har Mediernas Etiknämnd (MEN) beslutat klandra Samnytt för en artikel där opinionsbildaren Henrik Arnstad omnämns som vän till en dömd pedofil. Nämnden skriver att Samnytt genom publiceringen brutit mot god publicistisk sed.

Den ifrågavarande artikeln har redigerats i dess klandrade delar och försetts med en fotnot om detta. MO.:s och MEN:s beslut publiceras i enlighet med gällande regler och praxis i sin helhet nedan:

ANMÄLAN MOT SAMHÄLLSNYTT

Samhällsnytt publicerade den 16 februari 2021 en artikel med rubriken AVSLÖJAR: Arnstads vän våldtog småbarn analt i flera år – föreläste om nordisk våldtäktskultur på konto.samnytt.se.

Vad mediet publicerade

En lektor vid Mittuniversitetet och Stockholms universitet, i artikeln kallad för universitetspedofilen, hade sedan hösten suttit häktad misstänkt för flera fall av grova barnvåldtäkter och grovt sexuellt utnyttjande av barn, begångna under fyra års tid. Nu dömdes han till fängelse i nio år.

Artikeln redogjorde inledningsvis för hur brotten kunnat förövas, hur de uppdagats och vem gärningsmannen var. Därefter redogjorde den mer i detalj för några av gärningarna och hur gärningsmannen gjort för att få sitta barnvakt.

I en bild framgick vad ett barn sagt om några av gärningarna vid förhör. I andra bilder visades utdrag från utredningen i form av sms-konversationer mellan gärningsmannen och föräldrarna.

Enligt artikeln hade gärningsmannen för flera år sedan blivit påkommen av sin fru med att ha pornografiska bilder på tonårspojkar i sin dator, och att han därefter sökt vård för ”oönskad sexualitet”. Han skulle vidare ha arbetat på dagis och förskola vid sidan om sitt arbete i universitetsvärlden. Artikeln redogjorde även för att polisen påträffat chattkonversationer där gärningsmannen haft kontakt med två andra pedofiler och att gärningsmannen förklarat detta med att det varit en del av ett forskningsprojekt – han forskade om normer och moral.

Gärningsmannen hade enligt artikeln medverkat i radio och då berättat om historiska fynd som tydde på kulturella kontakter mellan vikingar och muslimer. Gärningsmannen skulle då ha beklagat sig över nordisk kultur: en korkad våldtäktskultur, och i stället lagt fokus på att beskriva islam som en högtstående kultur. Exempel på vad han sagt gavs.

I en underrubrik stod: Universitetspedofilen är vän med Henrik Arnstad. Under rubriken framkom:

”En granskning visar att [gärningsmannen] åtminstone sedan år 2016 och fram till brottsmisstankarna har engagerat sig i styrelsearbete i bågskyttessällskapet ’Sagittarii Holmiae’ i Stockholm tillsammans med vänsteraktivisten och statsministerns rådgivare Henrik Arnstad. Arnstad som är både initiativtagare och firmatecknare i sällskapet har sett till att [gärningsmannen] fått förtroende som revisor i flera års tid. Enligt uppgifter baserat på aktivitet i sociala medier ska Arnstad och [gärningsmannen] även vara vänner på ett personligt plan.”

En bild visade ett utdrag från föreningens årsredovisning där Arnstads och gärningsmannens respektive funktioner i föreningen framgick. En annan bild visade ett inlägg från föreningens Instagram-konto. På den sågs Arnstad tillsammans med några barn.

Artikeln redogjorde därefter för att tidningen hade sökt Henrik Arnstad med frågor om gärningsmannen och hans relation till honom, men att Arnstad, i skrivande stund, inte hade återkommit med någon kommentar.

Avslutningsvis avgavs att det framkommit att gärningsmannen haft ett politiskt intresse, konton som följts tydde på ett intresse för Vänsterpartiet, samt att hela domen mot honom kunde laddas ned om läsaren följde en angiven länk som låg inbäddad i artikeltexten.

Anmälan

Artikeln anmäldes av Henrik Arnstad. Han ansåg att publiceringen syftat till att framställa det som att han varit delaktig i brottsligheten. Det hade bland annat publicerats en bild på honom tillsammans med barn i artikeln. Rubriken hänvisade direkt till honom genom att ange att det var ”Arnstads vän” som våldtagit barnen.

Enligt anmälaren var det uppenbart att artikelns syfte inte varit att rapportera om nyheten om den fällande domen mot gärningsmannen, utan att generera hot och hat mot honom. Så hade också skett. Artikeln bidrog även till att sprida falska rykten om att han var pedofil. Som ett direkt resultat av artikeln spreds nu sådana rykten på internet och sociala medier.

Han var inte alls vän med gärningsmannen, utan perifert bekant. De hade träffats eftersom de var medlemmar i samma idrottsförening, där gärningsmannen dock inte deltagit i verksamheten på många år. De hade haft kontakt via mejl en gång om året, eftersom han var kassör och gärningsmannen haft förtroendeuppdrag som revisor. Idrottsföreningen hade ingenting med den fällande domen att göra.

Han ansåg därför att det inte existerade något skäl för att hänga ut honom och överhuvudtaget koppla ihop honom med gärningsmannen och dennes brott. Artikeln bröt mot publicitetsreglerna på flera punkter. Publiceringen var särskilt allvarlig eftersom syftet varit att generera mordhot, hat och terror mot honom.

Mediets svar

Samhällsnytt svarade genom Mats Dagerlind, ansvarig utgivare.

Anmälaren var en offentlig person, med stor exponering i media och han hade även figurerat i flera sammanhang som statsministerns rådgivare. Den ansvarige utgivaren ansåg att offentliga personer av sådan rang fick tåla en mer närgången granskning än vanliga medborgare – en granskning som inte sällan inbegrep deras umgänge och vänkrets.

Pedofila våldtäkter var ett mycket allvarligt brott. Den dömde pedofilen var en man med en etablerad ställning inom universitetsvärlden. Enligt den ansvarige utgivaren fanns det ett uppenbart allmänintresse i att veta vilken relation anmälaren hade till gärningsmannen, om han visste någonting om brottsligheten, eller såg några tecken på den.

Den ansvarige utgivaren framförde att ett närliggande exempel var granskningen av Frederik Federley och dennes umgänge med en dömd pedofil, där det uppenbara allmänintresset övertrumfat Federleys behov av att skydda sitt privatliv.

Samnytts artikel tog framför allt sikte på den dömdes brottslighet – men den avhandlade även anmälarens relation till den dömde. Det framgick dock tydligt att anmälaren inte var den som fällts för våldtäkterna och att han inte var misstänkt för inblandning i dem.

Bilden med anmälaren och barn (bland andra personer) var bara en av bilderna i artikeln. Syftet var att illustrera verksamheten i föreningen där gärningsmannen och anmälaren varit aktiva i flera år. Den tolkning av bilden som anmälaren gjort fick han stå för själv, tyckte utgivaren.

Samhällsnytts påstående om att anmälaren hade en vänskaplig relation med den dömde baserades dels på uppgifter om de bådas fleråriga engagemang med ledande roller i en idrottsförening grundad av anmälaren, dels på uppgifter om aktiviteter i sociala medier. Anmälaren hade bland annat gillat och kommenterat bilder på den dömdes privata Facebook-konto.

Enligt den ansvarige utgivaren var det ostridigt att anmälaren personligen kände gärningsmannen. Var gränsen mellan att vara ”perifert bekant” och ”vän” gick var en bedömningsfråga. Samnytt hade i artikeln redovisat på vilka uppgifter deras slutsatser baserats. Därtill var det inte klandervärt i sig att vara vän med en person som senare dömts för brott.

Den ansvarige utgivaren tillade att redaktionen hade kontaktat anmälaren före publicering med frågor om relationen till den dömde. Anmälaren hade alltså fått möjlighet att bemöta uppgifterna och förklara sin relation, men han hade valt att inte svara på frågorna, vilket redovisades i texten.

Anmälarens kommentar

Det fanns drygt 11 000 fast anställda journalister (år 2016) samt ytterligare ett stort antal frilansande journalister. Det var enligt anmälaren orimligt att hävda att samtliga dessa var offentliga personer enbart för att de medverkat i massmedia. Han framförde att en tredjedel av Sveriges journalister dock levde med hot och trakasserier och att det huvudsakliga motivet bakom det var det publicistiska arbetet. De ämnen som genererade hot var framför allt rapportering om rasism, migration och liknande. Samnytt var en av de viktigaste kanalerna för generering av sådana hot. Syftet med den anmälda publiceringen hade varit att generera sådana hot mot honom. Det hade lyckats.

Tidningens antipatier mot honom var föranledda av att han som vetenskapsjournalist, kulturjournalist och historiker skrev om områdena rasism, fascism och högerextremism. Därför skulle han tystas via hat och hot.

Det pågick just nu en förundersökning gällande olaga hot, angående ett av hoten som riktats mot honom som följd av publiceringen. Sociala medier flödade av hatiska spekulationer om att han var del av någon form av ”pedofilnätverk”.

Som försvar anförde den ansvarige utgivaren att han fick tåla uthängning eftersom han haft uppdrag som ”statsministerns rådgivare”, vilket var en ren lögn. Han hade aldrig någonsin haft ett sådant uppdrag, varför påståendet föll fullständigt.

Tidningen brydde sig inte om sanningen utan presenterade lögnaktigt honom i artikeln som ”vänsteraktivisten och statsministerns rådgivare Henrik Arnstad”, trots att han aldrig någonsin varit engagerad i någon vänsterrörelse eller varit rådgivare åt statsministern. Detta hade förkommit i en bildtext till ett fotomontage där han och gärningsmannen ställts bredvid varandra.

Den ansvarige utgivarens åsikt att han fick tåla granskning i form av att hängas ut som kopplad till våldtäkter mot barn var absurd. Han ansåg att det inte var fråga om någon granskning av honom – det var enbart en absurd och hatisk uthängning. Eftersom han fullständigt saknade koppling till brottsligheten fanns det enligt honom inget legitimt skäl för att via bild och rubrik påstå att det var ”Arnstads vän” som dömts för det fruktansvärda brottet.

Att hävda att han och gärningsmannen hade en relation bara för att de varit medlemmar i samma idrottsförening var även det helt absurt. Gärningsmannen hade dessutom inte synts till i föreningen på många år. Dock hade han agerat revisor, vilket inneburit att han via mejl yrkat ansvarsfrihet vid årsmöten. Det hade inte varit fråga om någon ”ledande roll”. Gärningsmannen var en av anmälarens 2 072 stycken ”addningar” på Facebook. Anmälaren menade att det inte gick att jämföra detta med den ledande politikerns kärleksrelation med en sexbrottsdömd, vilket tidningen gjort.

Det var i och för sig korrekt att tidningen kontaktat honom före publicering. Han hade fått ett mejl från reportern klockan 11.00 den 16 februari ”om din vän”. Samnytt hade sen publicerat artikeln sex minuter efteråt, klockan 11.06 samma dag. Han hade läst sin mejl först efter att ett flertal personer kontaktat honom (”du hängs ut som pedofil”).

Enligt anmälaren innebar detta att utgivarens påstående att ”redaktionen kontaktade Henrik Arnstad före publicering med frågor om hans relation till den dömde” var en lögn. Redaktionen påstod redan i mejlet att den dömde var hans vän och undrade ”när inledde ni er vänrelation?”. Att det stod i artikeln att han ”valt att inte svara på våra frågor” på de sex minuter som gick mellan mejlet och publiceringen gav bränsle åt ryktena, ansåg han. Han bifogade en skärmdump från mejlet.

Anmälaren framförde mycket hård kritik mot beslutet att publicera artikeln och mot vad han uppfattade var utgivarens politiska agenda.

Medieombudsmannens bedömning

Medieombudsmannen prövar om en anmäld publicering har orsakat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada.

Artikeln handlade om en person som förövat grova sexualbrott mot barn. Det finns ett allmänintresse av att, med stor respekt för brottsoffren, rapportera om förekomsten av sådan brottslighet.

Ett första led i prövningen är att ta ställning till om anmälaren överhuvudtaget behövt tåla granskningen, som alltså avsett hans privatliv – vad har han haft för vänner? Typiskt sett gäller att personer med en offentlig ställning, som medför att det finns ett ansvar att utkräva av dem, kan behöva tåla en sådan mer ingående granskning.

Enligt uppgifterna i artikeln har anmälaren varit en vänsteraktivist och rådgivare åt statsministern. Anmälaren har dock förnekat att han varit statsministerns rådgivare och, utöver tidningens påstående, har det har inte framkommit några konkreta uppgifter som tyder på att så skulle ha varit fallet. Oaktat om anmälaren varit ”en vänsteraktivist” eller inte, så är det inte ett epitet som i sig motiverar någon mer ingående granskning av en person.

Anmälaren har i sitt yrke som journalist och författare varit aktiv i samhällsdebatten och han har själv valt att på olika sätt synas i media. Av den anledningen får han tåla mer ingående granskningar än andra, men detta gäller främst hans yrkesutövning. Ämnet för artikeln saknar koppling till anmälarens arbete – och medieexponeringen av anmälaren har inte skapat något medieetiskt godtagbart allmänintresse för granskningar av hans privatliv.

Anmälaren har därmed inte haft en sådan offentlig ställning som medfört att hans privatliv kunnat granskas.

Det har varit negativt för anmälaren att förekomma med namn och bild i det sammanhang som artikeln utgjort. Rubriken har varit särskilt negativ. De belägg som tidningen haft för att påstå att det funnits en vänskapsrelation mellan honom och gärningsmannen har varit deras formella roller i styrelsen i bågskytteklubben, samt ”uppgifter baserat på aktivitet i sociala medier”. Det har framkommit att tidningen med det senare avsett att anmälaren ”gillat och kommenterat bilder” på gärningsmannens Facebookprofil, ett förhållande som enligt MO:s uppfattning inte ensamt säger något om hur relationen ser ut i realiteten.

Beläggen är inte tillräckligt starka och konkreta. Tidningen har inte haft fog för att presentera artikeln med rubriken ”Arnstads vän…”.

Avslutningsvis, de sex minuter som anmälaren fått på sig att svara innan tidningen publicerat artikeln inte är att likställa med att han fått möjlighet att bemöta uppgifterna.

Sammanfattningsvis har artikeln haft flera brister i medieetiskt hänseende: granskningen av anmälarens privatliv har inte gått att motivera, tidningen har saknat belägg för rubriken, och tidningen har inte givit anmälaren reell möjlighet att bemöta uppgifterna. Det har inte funnits något allmänintresse som motiverat intrånget ianmälarens privatliv.

Artikeln har orsakat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada. För det bör tidningen klandras.

Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.

Stockholm den 19 juli 2021

Caspar Opitz
Allmänhetens Medieombudsman, MO

UTTALANDE AV MEDIERNAS ETIKNÄMND DNR. 21100, EXP. NR. 48/2021

Samnytt namngav sexbrottslings ”vän” – klandras för att grovt ha brutit mot publicistisk sed

Mediernas Etiknämnd klandrar Samnytt.se för att ha grovt brutit mot god publicistisk sed. Detta efter att sajten publicerat en artikel där det, enligt nämnden, ”helt saknats allmänintresse att nämna anmälaren”. Dessutom fick personen i fråga enbart sex minuter på sig att svara innan den gick i tryck.

Samhällsnytt publicerade den 16 februari 2021 en artikel med rubriken AVSLÖJAR: Arnstads vän våldtog småbarn analt i flera år – föreläste om nordisk våldtäktskultur på Samnytt.se.

I artikeln beskrivs hur en universitetslektor dömts för nio års fängelse för flera grova barnvåldtäkter. I en underrubrik stod: ”Universitetspedofilen är vän med Henrik Arnstad”. Som belägg för påståendet uppgavs det att gärningsmannen engagerat sig i styrelsearbete i ett bågskyttessällskap som grundats av Henrik Arnstad.

Dessutom hävdade sajten att ”Enligt uppgifter baserat på aktivitet i sociala medier ska Arnstad och [gärningsmannen] även vara vänner på ett personligt plan”.

Artikeln redogjorde därefter för att tidningen hade sökt Henrik Arnstad med frågor om gärningsmannen och hans relation till honom, men att Arnstad, i skrivande stund, inte hade återkommit med någon kommentar.

Artikeln anmäldes av Henrik Arnstad, som menade att ”publiceringen syftat till att framställa det som att han varit delaktig i brottsligheten”, bland annat eftersom det publicerats en bild på honom tillsammans med barn i artikeln. Rubriken hänvisade också direkt till honom genom att ange att det var ”Arnstads vän” som våldtagit barnen.

Arnstad skriver att han inte alls var vän med gärningsmannen, utan perifert bekant, som haft kontakt någon gång per år. Han ansåg därför att det inte existerade något skäl för att hänga ut honom eller överhuvudtaget koppla ihop honom med gärningsmannen och dennes brott. Enligt Arnstad, som är journalist och debattör, var det uppenbart att artikelns syfte inte varit att rapportera om nyheten gällande den fällande domen mot gärningsmannen, utan att generera hot och hat mot honom. Så hade också skett.

Samnytt.se svarade att de anser att Henrik Arnstad är en offentlig person och får tåla en ingående granskning, även kring hans bekantskapskrets. Enligt den ansvarige utgivaren var det ostridigt att anmälaren personligen kände gärningsmannen. Var gränsen mellan att vara ”perifert bekant” och ”vän” gick är en bedömningsfråga, menade Samnytt.

Sajten hade i artikeln redovisat på vilka uppgifter deras slutsatser baserats. Därtill var det inte klandervärt i sig att vara vän med en person som senare dömts för brott. De menade också att redaktionen hade kontaktat anmälaren före publicering men att han hade valt att inte svara på frågorna, vilket redovisades i texten.

Medieombudsmannen hänsköt ärendet till Mediernas Etiknämnd. Visserligen stämmer det att en offentlig person kan behöva tåla en sådan mer ingående granskning, men då främst av hens yrkesutövning. Vissa yrkesroller kan även medföra att privatlivet ska kunna granskas men enligt MO finns det inga uppgifter som styrker att Arnstad har en sådan ställning. Samnytt beskrev Arnstad som ”vänsteraktivisten och statsministerns rådgivare”, men det senare har dementerats av Arnstad själv.

Medieombudsmannen anser att artikeln haft flera brister i mediéetiskt hänseende

Artikeln har enligt MO en rad brister i medieetiskt hänseende: granskningen av anmälarens privatliv har inte gått att motivera, tidningen har saknat belägg för rubriken och det har inte funnits något allmänintresse som motiverat intrånget i anmälarens privatliv. Dessutom gick det endast sex minuter mellan att Samnytt kontaktade Arnstad och artikeln publicerades. Därmed har han inte fått tillräckligt utrymme att bemöta uppgifterna.

Mediernas Etiknämnd – Samnytt har grovt brutit mot god publicistisk sed

Den som är journalist, är aktiv i samhällsdebatten och själv väljer att på olika sätt synas i media får tåla en mer ingående granskning än andra personer. Som Medieombudsmannen anger gäller det främst yrkesutövningen. För att det ska vara motiverat att granska och redogöra för en sådan persons privatliv krävs att det finns ett uppenbart allmänintresse. Så kan vara fallet när personens åsikter och handlingar har beröring med dennes yrkesroll och de frågor personen bildar opinion i.

I det nu aktuella fallet har tidningen publicerat namn och bild på anmälaren och framställt honom som vän till en person som har gjort sig skyldig till grova sexualbrott mot barn. Detta har naturligtvis varit mycket negativt för anmälaren.

Tidningen har saknat belägg för att påstå att den man som dömts för de grova sexualbrotten och anmälaren var vänner och det finns dessutom inte någonting i artikeln avseende de brott som den dömda mannen har gjort sig skyldig till som har beröring med anmälarens yrkesroll eller de frågor han bildar opinion i. Det har således helt saknats allmänintresse att nämna anmälaren i artikeln. Att det dessutom har skett genom såväl rubriksättning som bilder är särskilt anmärkningsvärt. Till detta kommer att tidningen har agerat på ett sätt som innebär att anmälaren inte fick en rimlig möjlighet till bemötande.

Artikeln har således haft flera och mycket allvarliga brister i medieetiskt hänseende. Sammantaget innebär det att tidningen bör klandras för att ha grovt brutit mot god publicistisk sed.

Detta är en förkortad version av nämndens beslut. Beslutet i sin helhet kommer att finnas tillgängligt på Allmänhetens Medieombudsmans/Mediernas Etiknämnds hemsida www.medieombudsmannen.se.

Fotnot: Pressens Opinionsnämnd och Allmänhetens Pressombudsman ombildades den 1 januari 2020 till Mediernas Etiknämnd och Allmänhetens Medieombudsman.

MEN:s beslut med diarienummer 21100 daterat 2021-10-27 har fattats av nämndens ordförande Stefan Johansson med Linda Murén som nämndsekreterare i samråd med Martin Schori utsedd av Publicistklubben, Andreas Ekström utsedd av Svenska Journalistförbundet, Anna Hjort utsedd av Sveriges Tidskrifter, Anders Nilsson utsedd av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Monica Sandberg utsedd av Sveriges Radio, Jan Axelsson utsedd av Sveriges Television, Anna Lindberg utsedd av TV4, Carina Tenor utsedd av Utbildningsradion samt Annika Levin, Magnus Ramberg, Filippa Bergin, Maria Dufva och Göran Collste som representanter för allmänheten.

Av beslutet följer att Samnytt till Medieetiska systemet åläggs att betala en ”expeditionsavgift” på 13 000 kronor.

Tycker du om det vi gör?

Donera då en slant till tidningen. Utan ditt stöd kan vi inte fortsätta att granska etablissemanget.

Du kan swisha 123 083 3350, fylla i formuläret nedan eller klicka här för övriga alternativ.