Hotbilden mot Sverige är fortsatt förhöjd men delvis förändrad. Det skriver Säpo i sin årsbok som snabbt fått revideras efter Rysslands invasion av Ukraina. I övrigt kommer de största hoten som tidigare från kommunismen (Kina) och islamismen (Iran) och hotnivån fortsätter att vara förhöjd.

Säpo har i uppdrag att utvärdera såväl yttre som inre hot mot Sverige och den svenska demokratin. I årsboken för 2021 som nu släppts är den största förändringen att hotet från Ryssland anses ha ökat genom landets invasion av Ukraina.

Kvar som de största hoten mot Sverige och ligger samtidigt Kina och Iran och de ideologier – kommunism respektive islamism – som emanerar därifrån. Båda länderna bedriver i likhet med Ryssland en omfattande spionage- och påverkansverksamhet i en global geopolitisk maktkamp.

Få utvisningar och många IS-återvändare

Redan i ingressen pekar Säpo också ut våldsbejakande muslimska och andra extremister från utlandet som ett ökande hot. Bidrar till den försämrade situationen gör enligt myndigheten att få sådana extremister utvisas ur Sverige trots beslut.

Det, tillsammans med att alltfler våldsbejakande muslimer som rest iväg för att strida med IS nu tillåts återvända, leder enligt Säpo till att hotbilden från det hållet för varje år ackumulerar.

Internet allt viktigare arena

Internet spelar en allt större roll för de demokratihotande aktörerna, för såväl påverkan som organisering och rekrytering. Cyberattacker som stör samhällets funktioner ökar enligt Säpo också.

Som tidigare härrör det stora fysiska hotet mot svenskarnas liv och lem i form av terrordåd från radikalt muslimskt håll. Det är en konsekvens av den förda invandringspolitiken och den alltmer bristfälliga gränsbevakningen.

Uppdrag att peka ut högerextrema

Från regeringen har Säpo inför valåret 2022 fått i uppdrag att särskilt lyfta fram hotet från våldsbejakande högerextremism som man hävdar nu attraherar ett ökande antal unga, ofta minderåriga, individer.

I statstelevisionens rapportering citeras Säpochefen Charlotte Essen om det högerextrema hotet medan det muslimska terrorhotet förbigås med tystnad.

Kritisk opinionsbildning beskrivs som demokratihot

Relativt nytt är att Säpo även pekar ut lagliga aktiviteter som ett hot mot demokratin. Det handlar bland annat om opinionsbildning som av Säpo karakteriseras som konspirationsteorier och som man menar ökar polariseringen i samhället.

Att det finns olika åsikter i Sverige är något som främmande makt och extremister kan utnyttja, resonerar myndigheten. Man nämner bland annat den ”desinformation” som man anser kännetecknat den kritiska diskussionen kring covid-pandemin.

Att kritisera den politiska makten är också något som Säpo anser bör kategoriseras som ett hot. Detta eftersom det ”leder till en förlorad tilltro” till de värderingar som Säpo definierar som demokratiska.

Säpos årsbok 2021 kan laddas ned och läsas i sin helhet HÄR.