I takt med att Sverige historisk sett stabila, billiga och miljövänliga energisystem urholkades i takt med nedlagd kärnkraft har utspelen om den framtida energiförsörjningen, och lagringen av energin, varit många. En populär tanke har varit att lagra det med batterier. Den idén sågas nu av Josef Fransson, riksdags­ledamot för SD och högskole­ingenjör.

Det är i ett debattsvar som Fransson sågar Jonas Birgersson, ordförande Viaeuropa, samt Mathias Sundin, ordförande Warp Institute och före detta riksdags­ledamot för Liberalerna. Birgersson och Sundin pratar om att “mellanlagra” elen med litium-jon-batterier och efterfrågar en “hembatteri­reform”, där hushållen ska köpa in massvis med batterier.

Men denna vision ifrågasätts starkt av Josef Fransson, riksdagsledamot för SD och ledamot i näringsutskottet. I ett svar skriver han att det är “vansinne” och att det “inte finns en tillstymmelse av rimlighet” i Birgerssons och Sundins förslag:

På 50-talet drömde man om en framtid med flygande bilar, i dag kan vi få bilar att flyga. Problemet är bara att det inte är vare sig säkert, komfortabelt eller kostnads­effektivt.

Birgersson och Sundin har trampat ner sig rejält i batteri­träsket, trots att det inte finns en tillstymmelse av rimlighet i det subventions­förslag de vill att politikerna ska hoppa på.

För att batterierna ska ha någon som helst signifikans i systemet behövs enligt min bedömning åtminstone 0,5 terawattimmar lagrings­kapacitet, vilket motsvarar cirka halva Sveriges energi­förbrukning under tre vinterdagar.

Detta skulle som exempel kräva drygt 42 miljoner Tesla Powerwall på 13,5 kilowattimmar styck till en kostnad av cirka 6 000 miljarder kronor. Här borde diskussionen vara slut, men något säger mig att den inte kommer att vara det.

Istället uppmanar Fransson att Sverige bygger nya kärnkraftsreaktorer, som till skillnad från batterier skapar mer el och dessutom inte blir en marknad för “cyniska bidrags­entreprenörer”.