Sverigedemokraterna är ett av sex partier som stöder nya starkt kritiserade inskränkningar av pressfriheten. Matheus Enholm, en av partiets ledamöter i Konstitutionsutskottet, vägrar svara på frågor om lagändringarna.
– Jag kan inte kommentera det här och nu, säger han till Samnytt.
Det är ett antal lagändringar som den förra regeringen började arbeta med sommaren 2016 som snart träder i kraft.
Det uttryckliga syftet med dem är att göra det förbjudet att “obehörigen röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation.”
Samnytt uppmärksammade förslaget redan 2017. Sedan dess har arbetet med förslaget fortsatt, och blir snart verklighet.
LÄS ÄVEN: Lagförslag: Obekväma journalister ska kunna dömas för spioneri
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Stoppar journalistik
Rent praktiskt innebär förändringarna att det kommer göras ytterligare inskränkningar i bland annat yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen. Det gör att vissa journalistiska granskningar i framtiden blir förbjudna.
LÄS ÄVEN: VIDEO: Bakslaget för regeringen: Här stoppas nya ”censurlagen”
Sveriges radio tar som exempel deras avslöjande från 2012 om att Sverige i hemlighet planerade att bygga vapenfabriker i Saudiarabien – trots att den officiella svenska hållningen var att landet är en av världens grymmaste diktaturer som systematiskt bryter mot de mänskliga rättigheterna.
Avslöjandet byggde delvis på hemliga källor som statsradions Ekotredaktion tagit del av. Och den nya lagen kan därför i framtiden sätta stopp för den typen av journalistik.
Hård kritik
Flera tunga remissinstanser, som Publicistklubben, Svenska journalistförbundet, Sveriges television, Sveriges radio, TV4 och Bonnier news, har avstyrkt de föreslagna lagändringarna. Även tidigare justitiekansler (JK) Anna Skarhed var kritisk, men efter att regeringen bytt ut henne mot Mari Heidenborg har JK gett grönt ljus.
Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke tar i sitt remissvar för Publicistklubbens räkning “övergrepp eller missgrepp som sker under en internationell insats” som exempel på journalistik som kan drabbas av lagändringarna. Såväl visselblåsare som journalister kan komma att dra sig för att slå larm och rapportera om sådant av rädsla för att bli straffade för det, påpekar han.
Eftersom det rör sig om ändringar av grundlagarna måste riksdagen rösta om dem två gånger, med riksdagsval mellan besluten. Den första omröstningen hölls i april i år. Den andra är planerad till 16 november, det vill säga nästa vecka.
SD säger ja
Sex riksdagspartier säger ja till inskränkningarna av pressfriheten. Sverigedemokraterna är ett av dem.
Matheus Enholm, en av partiets ledamöter i Konstitutionsutskottet, vill inte svara på frågor om lagändringarna.
– Jag kan inte kommentera det här och nu, säger han till Samnytt.
Anledningen är att arbetet med det andra beslutet fortfarande pågår i konstitutionsutskottet.
– Normalt diskuterar vi inte ett ärende som är under beredning i utskottet förrän det är justerat, säger Enholm.
L och V emot
Liberalerna och Vänsterpartiet motsätter sig de föreslagna inskränkningarna av pressfriheten.
Liberalerna skriver i en reservation att det är “uppenbart” att “regleringen på detta område får tydliga konsekvenser för tryck‑, yttrande- och informationsfriheten och därmed för enskilda medborgares möjligheter att – med formuleringen i tryckfrihetsförordningens portalparagraf – uttrycka tankar och lämna uppgifter och därmed bidra till en fri och allsidig upplysning, liksom för journalisters möjligheter att bedriva en effektiv och oberoende rapportering.”
Samnytt har även sökt Liberalernas och Vänsterpartiets ledamöter i konstitutionsutskottet.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.