Den från flera håll hårt kritiserade föreslagna övergången från avgifts- till skattefinansierad Public Service-media ser av allt att döma ut att bli verklighet. Ett nytt steg i den utstakade riktningen togs i dagarna då regeringen blev klar med en lagrådsremiss som bygger på den kontroversiella medieutredningens förslag.

Bakgrunden till förslaget är att alltfler tittare, lyssnare och läsare överger SVT och SR till förmån för andra som de upplever mer objektiva, sakliga och mindre censurbenägna medier. Mest oroad är man över konkurrensen från de nya socialkonservativa medierna när det gäller nyheter och opinion, men de statligt styrda mediebolagen har även tappat mark när det gäller underhållning och sport till kommersiella aktörer.

LÄS MER: Public service-skatt ersätter tv-avgiften

Regeringen vill bland annat komma åt de närmare hundra tusen svenskar som man idag anser skolkar från TV-licensen och som på uppdrag av Radiotjänst jagas av kronofogden.

Regeringen tillsatte därför en medieutredning som bland annat skulle titta på hur SVT och SR kan hålla ställningarna i framtidens medielandskap, i synnerhet när det gäller att bjuda fortsatt vänsterliberalt motstånd mot de allt starkare socialkonservativa strömningarna i landet. I syfte att säkerställa att medieutredningen kom med förslag i den riktningen tillsatte man som chef den profilerat SD- och alternativmediefientliga journalisten Anette Novak, tidigare chefredaktör på Norran.

LÄS MER: Striden hårdnar inom Sverigedemokraterna om Public Service framtid

Konkret innebär lagförslaget att alla över 18 år med en inkomst på över 13 600 kronor i månaden ska betala 1 300 kronor i skatt till statskassan som sedan betalas ut till SVT och SR. Även den som aldrig läser, tittar eller lyssnar på Public Service måste betala. Inte heller den som saknar TV, radio, dator eller annan utrustning som behövs för att ta del av utbudet slipper undan.

Demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) försvarar det ytterligare stärkta tvånget att betala för SVT och SR med att ”När vi betalar för public service då investerar vi i vår demokrati”. Uttalandet kontrasterar dock mot att regeringen lägger skatten utanför statsbudgeten, vilket gör den oåtkomlig för demokratins instrument och strider mot sedan länge hävdvunna principer som legitimerar en stat att beskatta sina medborgare.

LÄS MER: Nedläggning av public service blir stridsfråga på SD:s partikongress

För att ytterligare försvåra för medborgarna att den demokratiska vägen få en ändring till stånd föreslås också att sändningstillstånden förlängs till åtta år, dvs två mandatperioder. Det första sändningstillstånd som ges efter att den nya lagen om skattefinansiering trätt i kraft föreslås bli ännu längre, tio år. Under tillståndsperioderna blir statskontrollerad media oåtkomlig för det svenska folkets representanter i riksdagen.

Demokratiministern vidgår att detta är själva tanken med konstruktionen – medborgarna ska i demokratiska val inte ha möjlighet att påverka SVT:s och SR:s programinnehåll eller budget men ändå ha skyldighet att betala för verksamheten. Bah Kuhnke kallar det i sin presentation av lagrådsremissen för ”en förstärkning av public service oberoende”.

LÄS MER: Sverigedemokraterna ändrar sig – säger nej till skattefinansierad Public Service

SVT och SR har sedan slutet av 1960-talet kritiserats hårt för att ha en påtaglig politisk slagsida åt vänster och på senare tid också en uttalat fientlig inställning till socialkonservativ politik. Den hållningen menar man genomsyrar hela verksamheten och därför diskvalificerar bolagen från att inneha Public Service-uppdrag med de krav på opartiskhet och saklighet och den skyddade särställning i medielandskapet som det uppdraget ger.

LÄS MER: En tredje väg finns mellan skattefinansierad och nedlagd Public Service

I den parlamentariska kommitté som skapades för att diskutera Public Service framtid ställde sig initialt samtliga partier bakom en övergång från avgifts- till skattefinansiering. Efter massiv folklig kritik har dock Sverigedemokraterna valt att byta fot i frågan. Övriga partier stödjer i skrivande stund fortfarande förslaget. Regeringen ser därför ut att kunna få det igenom riksdagen, med reservation för om Lagrådet eller andra tunga remissinstanser sågar förslaget och förmår regeringen att ompröva förslaget.