Gymnasielagen, som gett tusentals unga män från bland annat Afghanistan utan asylskäl möjlighet att ändå stanna i Sverige, fick hård kritik redan innan den klubbades. Nu visar det sig också att kostnaderna för skattebetalarna kraftigt underskattades. Det handlar redan om ytterligare miljardbelopp som måste skjutas till. Kostnaderna kan komma att skena iväg än mer om regelverket lättas upp, så som C, V och MP kräver med hänvisning till coronaepidemin.

När lagförslaget gick på remiss var flera instanser starkt kritiska. Den tunga remissinstansen Lagrådet sågade förslaget jäms med fotknölarna och menade att en nedre gräns passerats för hur en lag får se ut. Trots den omfattande kritiken, som också handlade om att den avsåg migranter som redan fått sin sak prövad, antogs lagen av en knapp riksdagsmajoritet 2018.

Nära två miljarder över budget

Tre miljarder skattekronor budgeterades för att täcka kostnaderna för att låta cirka 9000 unga män upp till 24 år – så kallade ensamkommande flyktingbarn – som fått avslag på asylansökan stanna och läsa in svenskt gymnasium. Den ansenliga summan till trots, visar det sig nu att de pengarna inte på långa vägar räcker för kostnadstäckning.

Uppemot ytterligare två miljarder skattekronor har enligt siffror från Riksdagens utredningstjänst redan behövt stoppas in i projektet – årets utgifter oräknade. Och det kan bli betydligt mer.

Underfinansieringen kritiseras nu av gymnasielagens motståndare där vissa menar att kostnaderna medvetet kraftigt underskattades för att lagen lättare skulle få godkänt av riksdagen.

Kräver att reglerna luckras upp

Från Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet reses nu krav på att gymnasielagens regelverk ska luckras upp. Coronakrisen menar man har lett till att de unga männen inte kan förväntas läsa klart sina utbildningar och få ett jobb inom de tidsramar som är inskrivna i lagen.

Männen bör enligt förslag från dessa partier ges möjlighet att stanna i Sverige även om de inte kan hitta något arbete och behöver försörjas med socialbidrag. Detta så länge coronakrisen pågår och arbetsmarknaden är negativt påverkad.

Enligt ett av kraven ska männen efter avslutat gymnasium nu få minst ett år på sig att hitta ett arbete och under den tiden ha rätt till bidragsförsörjning. I motsats till hur lagen är skriven vill partierna också att arbetet inte ska behöva vara av varaktig karaktär utan att även tillfälliga anställningar ska kvalificera för permanent uppehållstillstånd, något som kan leda till att personen efter en kort tid i jobb åter går ut i långvarigt bidragsberoende.

Hoppas få med sig Socialdemokraterna

Migrationsminister Morgan Johansson (S) har hittills sagt nej till att ändra gymnasielagens regler. De tre partierna som på olika sätt utgör en del av regeringsunderlaget hoppas dock att man genom påtryckningar ska få Socialdemokraterna att ändra sig.

– Det ju inte de som bestämmer allt själva, utan vi är flera partier som samarbetar om budgeten och om andra frågor, så jag hoppas jag att vi kommer fram till lösning gemensamt, sade exempelvis Miljöpartiets migrationspolitiske talesperson Rasmus Ling i en kommentar till Sveriges radio nyligen.

Endast 17 av de tusentals migranter som omfattas av gymnasielagen har hittills skaffat sig ett arbete som ger rätt till permanent uppehållstillstånd. I likhet med Miljöpartiet är man angelägen om en lagändring där tidsfristen för att börja arbeta och försörja sig själv förlängs till det dubbla.

– Nu ser vi väldigt många som börjar bli klara med sin utbildning, var lovade arbeten, arbeten som inte längre finns kvar, med tanke på den ekonomiska situation som landet befinner sig i, säger Centerpartiets migrationspolitiske talesperson Jonny Cato i en kommentar till Sveriges Radio.