2016 fick 101 skolor viten efter att Skolinspektionen konstaterat omfattande brister – 2018 hade antalet stigit till 125. De sex friskolor som stängdes under fjolåret var rekord och i år tog myndigheten för första gången över en kommunal skola i Botkyrka kommun.

– Gemensamt är att vi ser att huvudmannen inte har tagit tag i problem i tid. Det har handlat mycket om svag styrning. Man har till exempel inte försäkrat att elever får rätt till stöd, och det har också varit många obehöriga lärare, säger Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo till SvD.

Enligt Skolinspektionen ökar skillnaderna i kvalitet på utbildningarna. I synnerhet på skolor med stor andel nyanlända migranter brister kvaliteten.

Ge bort Samnytt PLUS i julklapp! 🎄🎅

Överraska någon med en prenumeration på Samnytt Plus. Den perfekta julklappen för den som värdesätter ocensurerad journalistik.
Ge bort en prenumeration

En orsak är enligt Ängmo lärarbristen och att skolorna med störst behov av skickliga lärare har desto svårare att rekrytera sådana och få dem att stanna. En lägre andel behöriga lärare och stor personalomsättning samt många rektorsbyten sägs bidra till stökiga och oroliga skolmiljöer. Även om huvudmännen ofta lägger extra pengar på dessa skolor är det sällan tillräckligt för att lyckas rekrytera och behålla behöriga lärare.

Otrygga elever
I de skolor som Skolinspektionen bedrev tillsyn på under 2018 hade fyra av tio grundskolor brister i trygghet och studiero samt arbetet med kränkande behandling. Lika många brast i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd.

Enligt Skolinspektionens enkät känner sig omkring 14 procent av eleverna inte trygga på sin skola.

– När man får sådana kaotiska situationer, stök och oordning, då är vi återigen tillbaka till ett svagt samspel i skolan. Vi ser det hela tiden. Rektorer och personal arbetar inte efter gemensamma och tydliga rutiner, säger Helén Ängmo.