Först efter att Migrationsverket beslutat att utvisa honom upptäckte den afghanske mannen sin homosexualitet. Migrationsdomstolen anser att alla homosexuella män från Afghanistan bör få asyl i Sverige. Tack vara två intyg från RFSL och en berättelse där man enligt domstolen “som vuxen känner igen tonårsaktig förälskelse och fånig svartsjuka” får han uppehållstillstånd och flyktingstatus.
En man från Afghanistan nekades asyl av Migrationsverket och överklagade beslutet. I den anonymiserade domen från migrationsdomstolen kallas han för ”A”. Inför domstolens avgörande har mannen plötsligt kommit på att han är homosexuell och vill ha asyl av den anledningen i stället för tidigare angivna. Han anför också som asylskäl att han blivit ateist.
Ateismen hos A anses inte kunna generera uppehållstillstånd. När det gäller homosexualiteten så skriver domstolen först följande stycke som svårligen kan tolkas på annat sätt än att alla homosexuella män från Afghanistan – uppskattningsvis uppemot en halv miljon personer – bör få asyl i Sverige:
”Inledningsvis anser domstolen att det, utifrån landinformation i målet, får anses ostridigt att A, för det fall han gör sannolikt att han har en sexuell läggning som avviker från normen, riskerar att utsättas för flyktinggrundande förföljelse vid ett återvändande till Afghanistan. Detsamma gäller om han gör sannolikt att han kan komma att tillskrivas en sådan läggning. Eftersom förföljelsen bl.a. utgår från myndigheterna i landet kan A i en sådan situation inte begagna sig av myndighetsskydd och inte heller internfly för att undkomma hotbilden.”
“Känsla” av att vara homosexuell räcker
Domstolen skriver att när det gäller asylsökande som vill ha uppehållstillstånd på grund av påstådd homosexualitet så är det viktigt att fokusera på ”känslor och upplevelser av olikhet, stigma och skam ” snarare än på om personen har ägnat sig åt några ”sexuella aktiviteter” med någon av samma kön.
A har lämnat in två intyg från den vänsterorienterade HBTQ-organisationen RFSL för att styrka sin homosexualitet. Intygen visar enligt domstolen att A ”gör modiga och ärliga försök att sätta ord på sina känslor” och att han vill bo på ett HBTQ-boende.
Inte trovärdig enligt Migrationsverket
För att kunna vara mer säkra på homosexualiteten hos A har man också genomfört ett muntligt förhör. Enligt domen har Migrationsverket anmärkt på att den berättelse A lämnat om sin homosexualitet varit ”vag”, svaren har varit ”kortfattade och generella” och saknat personliga och känslomässiga reflektioner.
Migrationsdomstolen delar uppfattningen att A har haft korta och återhållsamma svar vad gäller frågorna om hans homosexualitet. Domstolen anser dock att det är uppenbart att A mår psykiskt dåligt och att det kan vara en anledning till hans korthuggna svar.
Förstod inte att han var homosexuell innan avslag
A berättar att han redan när han bodde i Iran var intresserad av att färga sitt hår, plocka ögonbrynen och bära örhängen men då visste han inte att han var homosexuell. Det var först när han chattade på nätet i Sverige efter att han fått avslag på sin asylansökan som han utvecklade homosexuella känslor.
Så här skriver Migrationsdomstolen till slut:
”A har på ett självupplevt sätt berättat om meddelandena och innehållet i dem, där man som vuxen känner igen tonårsaktig förälskelse och fånig svartsjuka. Vidare har A uppgett att han på förläggningen i Tyskland, där han befann sig efter han fått utvisningsbeslutet i Sverige, träffade Omid som han kom nära och inledde en relation med samt att han i samband med detta accepterade sin läggning. Väl åter i Sverige valde han därför att berätta om den för Migrationsverket.
Domstolen anser att A på ett sammanhängande och självupplevt sätt berättat om processen han genomgått för att inse och acceptera sin sexuella läggning och därmed även lämnat en rimlig förklaring till att han framförde detta som skyddsskäl i ett sådant sent skede.
Vid en sammantagen bedömning anser domstolen att A i vart fall har gjort sannolikt att han har en sexuell läggning som avviker från normen”.
Eftersom A har en sexualitet som ”avviker från normen” får han alltså uppehållstillstånd och förklaras vara konventionsflykting. Domen har målnummer UM 2230-19. Rådman var Eva Beselin och de tre politiskt tillsatta nämndemännen utan juridisk kompetens utgjordes av Robert Karlsson (S), Siv Maaherra (SJVP*) och Jessica Pettersson (SJVP*).
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.