En utredning från Statskontoret konstaterar att social dumpning – när ansvaret för bostadslösa bidragstagare vältras över på en annan kommun – bryter mot socialtjänstlagen. Över hälften av kommunerna som svarat på en enkät uppger att de medverkat till social dumpning och fler än 120 kommuner att de utsatts för det.

Så kallad social dumpning har under senare år varit ett effektivt sätt för kommuner med bostadsbrist att göra sig av med bidragstagare. Oftast handlar det om nyanlända invandrare och människor med sociala problem som har små förutsättningar att bli en bidragande del i samhället. Vanligen går flyttströmmarna från storstäder, som har gott om jobb men ont om bostäder, till landsbygden där problematiken är den omvända.

För att undvika att utsättas för social dumpning har flera kommuner börjat riva tomma bostäder, något som Samnytt tidigare rapporterat om.

LÄS ÄVEN: Kommuner kräver ett stopp för inflöde av migranter och socialbidragstagare

En utmaning

Social dumpning, eller ”aktiv medverkan” som Statskontoret kallar fenomenet, är en lönsam affär för avsändarkommunerna som blir av med tärande bidragstagare som man annars också måste ordna bostad åt. Även hyresvärdarna i de mottagande kommunerna gör en vinst.

För skattebetalarna i de mottagande kommunerna blir det dock en så kallad ”utmaning”. Då försörjningsansvaret hamnar på den mottagande kommunen skjuter utgifterna för bidrag och samhällsservice snabbt i höjden.

Statskontoret har utfört en enkät som visar att 63 procent av de 191 kommuner som deltog har medverkat till social dumpning under de senaste två åren. En fjärdedel av de svarande kommunerna uppger att de, för att bevilja ersättning, ställer krav på att bostad söks i andra kommuner och sju procent att de betalat både minst en hyra och flyttkostnader för bidragstagare som flyttar ut.

LÄS ÄVEN: Filipstad kan tvingas chockhöja skatten när 9 av 10 utomeuropeiska migranter går på bidrag

Regeringskrav på kommunerna: Bygg bort bostadsbristen

Civilminister Lena Micko (S) säger till SR att om det saknas bostäder måste kommunerna bygga nya. Samtidigt är att bostadsbristen bland nyanlända en följd av migrationspolitiska beslut om volymer som regeringen har fattat.

Statskontorets generaldirektör, Annelie Roswall Ljunggren, lägger också huvudansvaret på kommunerna som hon säger måste börja samverka för att motarbeta fenomenet.

– Aktiv medverkan handlar ytterst om hur kommuner tar hand om sina mest utsatta invånare. Det är därför viktigt att kommunerna förbättrar sin samverkan för att motverka de problem som aktiv medverkan kan leda till, säger hon.

Huruvida de kommuner som tjänar, eller snarare gör minst förlust, på upplägget är intresserade av att sluta med social dumpning nämner varken generaldirektören eller civilministern.

Nyanlända bor på statens bekostnad under de första två åren, därefter är tanken att de ska ha etablerat sig tillräckligt för att kunna försörja sig själva. Det stora flertalet gör dock inte detta och då övergår istället försörjningsansvaret till kommunen.

LÄS ÄVEN: Kommuner river bostadshus för att slippa ’social dumpning’

Kommunerna bryter mot lagen

I våras ställde 19 av kommunerna krav på regeringen att något måste göras. Detta ledde till en utredning. Regeringen gav Statskontoret i uppdrag att kartlägga den sociala dumpningen och nu är rapporten, ”Aktiv medverkan till bosättning i annan kommun. En kartläggning”, klar.

Rapporten bekräftar en rad redan kända fakta, exempelvis att social dumpning förekommer i omfattande skala samt att mottagarkommunerna ofta har låga skatteinkomster och hög arbetslöshet.

Utredarna konstaterar även att social dumpning bryter mot socialtjänstlagen. Statskontoret föreslår därför att Socialstyrelsen ”förtydligar att kommunerna inte har rätt att ställa ett sådant krav”.

Regeringen uppmanas även ändra bosättningslagen så att nyanlända ska få längre tid än två år på sig att skaffa eget boende.