Efter sin pappas och hans sambos bortgång trodde två systrar bosatta i västra Sverige att de hade full arvsrätt till deras hus som varit i familjens ägo i arton år. Men Allmänna Arvsfonden hade en annan åsikt och lade beslag på hälften av fastigheten. Första instansen gav systrarna rätt – men i hovrätten ändrades domen trots vittnesuppgifter. Nu måste systrarna betala sina egna och statens rättegångskostnader. ”Vi har inte råd att driva processen vidare”, uppger de till Samhällsnytt.

I februari 2016 avled deras far. Enligt ett inbördes testamente skulle hans egendom tillfalla hans sambo om han avled först. Ifall hon skulle avlida innan honom skulle han ha fått hennes egendom. Bara fyra månader senare avled även kvinnan – utan att lämna något eget testamente.

Av vittnesuppgifter från en nära vän och granne till paret som hördes i tingsrätten framgår dock att kvinnan före sin död fört arvsfrågan på tal. Hon blev mycket förvånad när hon fick veta att Allmänna Arvsfonden skulle ärva henne och ”kunde inte förstå varför”. Hon ville nämligen inte att staten skulle ärva efter henne. Vännen frågade därvid om systrarna skulle få ärva kvinnan, på vilket hon hade svarat ”Det är klart de får”, något som grannen minns mycket väl, enligt domen.

Tingsrätten gjorde bedömningen att den avlidna kvinnans vilja var att systrarna skulle få ärva henne trots att de inte har släktskapsband. Rätten beordrade Allmänna Arvsfonden att betala systrarna drygt 1,7 miljoner kronor som staten lade beslag på efter husets försäljning samt ersätta deras rättegångskostnader på 76 tusen kronor.

Allmänna Arvsfonden accepterade dock inte domen, utan överklagade den till hovrätten. Den 21 december i år kom domen. Den första instansens beslut har ändrats. Systrarna har förlorat rätten till hälften av arvegodset och döms dessutom till att betala statens rättegångskostnader på sammanlagt drygt 60 tusen kronor – och även sina egna.

Hovrätten ifrågasatte inte vittnesmålets äkthet och medgav att det är bevisat att kvinnans vilja innan döden var att arvet efter henne skulle tillfalla systrarna. Dock menar hovrätten att det inte är bevisat att kvinnan hade samma åsikt 2003 – när hon skrev under det inbördes testamentet. Enligt Hovrätten för Västra Sverige väger detta tyngre än vad hon hade bevisligen uttryckt senare. I domen finns en skiljaktig mening – av hovrättslagmannen som anser att tingsrättens dom bör gälla.

När Samhällsnytt når en av systrarna på telefon är hon allt annat än imponerad av hovrättens bedömning:

– Vi har ju hela tiden velat att stå upp för våran pappas sambos rätt. Hon har ju sagt att hon inte vill att hennes pengar ska gå till Allmänna Arvsfonden, och det är det vi har stått upp för hela tiden. Vi tycker att det här beslutet är fel naturligtvis.

Tänker ni att överklaga domen?

– Nej, vi kommer inte att göra det. Vi har inte råd att göra det, och vi orkar inte mer heller – det har ju pågått i 1,5 år nu.

Hur ser du på systemet med Allmänna Arvsfonden i helhet – när staten går in med skattepengar och tar familjearv från folk med hjälp av jurister?

– Det tycker jag är fel. Man kör över den lilla människan i det hela. Arvsfonden vinner ju i de flesta tvister som vi har fattat det. I det här fallet känns det som att vi borde ha vunnit men…

Allmänna Arvsfonden tar över tillgångar över avlidna privatpersoner utan några arvingar. På senare år går dock Arvsfonden in alltmer aggressivt i arvstvister och tar med hjälp av jurister från statliga Kammarkollegiet över tillgångarna. Detta har lett till att de tillgångar som Arvsfonden äger blir större för varje år. De medel som fonden disponerar tilldelas till diverse projekt – exempelvis en satsning på nyanlända eller ”Demokratihandboken” – en handbok som berättar om Arvsfondens egen verksamhet.

Tidigare har Allmänna Arvsfonden kritiserats för att ha delat ut arvspengar till islamistiska och extremistiska organisationer.

Av Arvsfondens verksamhetsberättelse för 2017 följer att det totalt delades ut drygt en miljard kronor under 2017. Samtidigt ökar även administrationskostnaderna och kostnader för Kammarkollegiet som på uppdrag av fonden driver rättsfall för att beslagta egendom från familjer – under 2017 blev den totala siffran 67,7 miljoner kronor.

Domen kan laddas ned och läsas i sin helhet på följande länk: Västra HR T 2275-18 Dom 2018-12-21