Tidigare i år gick regeringens förslag rörande vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen ut på remiss. Med knapp marginal avstyrker en av de tyngsta remissinstanserna könskorrigering för personer under 18.

Hos Statens medicinsk-etiska råd, Smer, var man långt ifrån ense – tre ledamöter ville tillstyrka förslaget medan fyra var emot.

– Vi har nog inte gjort det lättare för socialdepartementet med vårt svar, men vi tycker att 18 år är en lagom ålder, säger Kjell Asplund, ordförande i Smer, till Dagens Medicin.

– Vi vill tillämpa försiktighetsprincipen. Vi vet ännu så lite om vad som ligger bakom det flerfaldigt ökade antalet ansökningar för könskorrigering och vill inte att personerna tidigt tar oåterkalleliga beslut.

Asplund, som själv röstade emot, beskriver frågan som “ett äkta etiskt dilemma”.

Ledamöterna som varit för sägs framför allt ha lyssnat på experter från det transmedicinska teamet vid Karolinska universitetssjukhuset som menar att ökningen av antalet ansökningar för könskorrigering speglar ett uppdämt behov av insatser för personer som anser sig leva i fel kropp.

Här påpekar Asplund att det saknas en vetenskapligt underbyggd kunskap om vad ingreppet innebär på längre sikt för ungdomar.

De ledamöter som var emot, och som sedan blev rådets beslut, anser att endast anatomiska avvikelser är ett godtagbart skäl för låta personer under 18 göra fysiska ingrepp i könsorganen.

Att skilja på den juridiska och medicinska processen vad gäller könskorrigering – att byta juridiskt kön, för personer yngre än 18 välkomnas dock av rådet då det inte är irreversibelt.