Storbritannien beslagtog ryskt fartyg – nu hotar Ryssland att göra samma sak

Storbritannien pressas att återupprätta de direkta militära kontakterna med Ryssland efter en rad allt mer laddade incidenter till havs. Samtidigt har Ryssland gjort klart att det är den brittiska regeringen som måste ta det första steget, medan den ryske presidenten Vladimir Putin varnar för att Ryssland kommer att svara genom att göra som väst och börja beslagta brittiska fartyg.

Bakgrunden är bland annat den växande konflikten kring den ryska så kallade skuggflottan, som Nato-länderna anklagar Ryssland för att använda för att kringgå deras sanktioner mot rysk oljeexport under det pågående kriget i Ukraina.

Storbritannien och Ryssland har inte haft någon direkt kontakt mellan sina högsta militärchefer sedan september 2022. Då talade den dåvarande brittiske försvarschefen Tony Radakin med Rysslands generalstabschef Valerij Gerasimov efter en allvarlig incident över Svarta havet, där ett ryskt stridsflygplan hade agerat mot ett brittiskt spaningsflygplan.

Liknande incidenter har samtidigt blivit återkommande. Nedan syns en video från tidigare i år över Svarta havet, där ett ryskt stridsflygplan möter upp ett brittiskt spaningsflygplan på bara sex meters avstånd.

Enligt Storbritannien har man försökt återupprätta kontakten med Ryssland, bland annat genom den brittiske försvarschefen Richard Knighton.

Nu anser tidigare brittiska militärer och diplomater att situationen har blivit så pass känslig att det åter behövs en fungerande direktlinje mellan länderna.

John Foreman, tidigare brittisk försvarsattaché i Moskva och Kiev, varnar för att avsaknaden av direktkontakt ökar risken för att en incident utvecklas på ett sätt som ingen av sidorna avsett.

– Utan en direkt linje finns det en risk för oavsiktlig eskalering. Ett stort missförstånd kan i slutändan leda till att människor dör, säger han till The Times.

Foreman anser att den brittiska försvarsledningen behöver kunna kommunicera direkt med sina ryska motsvarigheter, särskilt med tanke på den ökade militära aktiviteten i norra Europa och på haven kring Storbritannien.

– Du måste prata ansikte mot ansikte för att få någon framgång med ryssarna, säger han till den brittiska tidningen.

Flera händelser under de senaste månaderna har samtidigt ökat oron. I juni avfyrade ett ryskt örlogsfartyg varningsskott mot en brittisk yacht i Engelska kanalen.

Yachten befann sig på väg mot norra Frankrike när den kom nära den ryska fregatten Admiral Grigorovitj. Den brittiska besättningen ändrade därefter kurs och fortsatte sin resa.

Även den brittiska flottans hangarfartyg HMS Prince of Wales har varit inblandat i en incident. Ett ryskt marint spaningsflygplan gjorde upprepade närmanden mot fartyget när det befann sig i Norska havet under Natoledning. Storbritannien beskrev agerandet som osäkert och oprofessionellt, och brittiska F-35-plan skickades upp för att möta det ryska flygplanet.

Sådana händelser behöver inte i sig leda till en större konflikt. Problemet är vad som kan hända om en incident inträffar samtidigt som det saknas fungerande kommunikationskanaler mellan de militära ledningarna.

Den brittiska försvarsmakten har fortfarande en särskild kommunikationslinje till den ryska sidan. Den finns till för att möjliggöra snabba kontakter i en krissituation, men uppges användas betydligt mindre än före Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

En tidigare högt uppsatt brittisk militär har också lyft behovet av återupprättade kontakter med Ryssland i en intervju med The Times.

– Man kan inte nå en lösning utan dialog.

Konflikten om skuggflottan

Samtidigt är det framför allt den så kallade ryska skuggflottan som har bidragit till att ytterligare trappa upp de redan spända relationerna mellan Ryssland och flera Nato-länder till havs i främst Europa.

Nato-länderna anklagar Ryssland för att använda hundratals fartyg för att kringgå deras sanktioner mot landets oljeexport. Fartygen har ofta oklara ägarförhållanden, använder olika flaggstater och kan på så sätt dölja kopplingen till rysk olja och fortsätta handla med andra länder.

Storbritanniens försvarsdepartement har uppskattat att Rysslands skuggflotta omfattar mer än 700 fartyg och transporterar omkring 75 procent av den ryska olja som omfattas av sanktioner. Brittiska myndigheter beskriver oljeintäkterna som en viktig finansieringskälla för Rysslands krig mot Ukraina.

LÄS ÄVEN: Finska säkerhetstjänsten: Ryssland ligger inte bakom kabelskador i Östersjön

EU har under de senaste åren skärpt åtgärderna mot dessa fartyg. Sedan 2024 har enskilda fartyg kunnat omfattas av sanktioner och i mitten av augusti 2026 omfattades mer än 630 fartyg av EU:s åtgärder.

Flera europeiska länder har dessutom börjat borda eller kvarhålla fartyg som misstänks vara kopplade till den ryska skuggflottan.

LÄS ÄVEN: Försvarsmaktens rapport: Stäng Östersjön för att straffa Putin ekonomiskt

Storbritannien genomförde i juni en uppmärksammad operation i Engelska kanalen när brittiska marinsoldater bordade oljetankern Smyrtos. Fartyget misstänktes vara en del av skuggflottan och hålls fortfarande kvar under brittisk kontroll.

Den brittiska regeringen har försvarat ingripandet och sagt att det genomfördes i enlighet med internationell rätt.

– Storbritannien stör och avskräcker fartyg från skuggflottan och deras skadliga verksamhet till havs, som finansierar Rysslands krig mot Ukraina, sa en brittisk regeringsföreträdare till BBC.

Storbritanniens regering har samtidigt betonat att brittiska militära och kommersiella fartyg agerar i enlighet med internationell havsrätt.

Putin: ”Piratverksamhet”

Rysslands president Vladimir Putin har en annan syn på saken när Nato-länder beslagtar handelsfartyg. När den ryske presidenten den 12 augusti övervakade en marinövning i östra Ryssland anklagade han västländer för att försöka begränsa ryska fartygs rörelsefrihet.

Putin varnade samtidigt för konsekvenserna om europeiska länder börjar beslagta ryska handelsfartyg. Det rapporterar den brittiska nyhetsbyrån Reuters.

LÄS ÄVEN: Zelenskyjs nya krav: EU måste förbjuda ryska handelsfartyg på Östersjön

Putin beskrev sådana åtgärder som ”piratverksamhet och rån”. Han varnade samtidigt för att Ryssland kommer att svara om väst fortsätter att beslagta ryska fartyg.

– Naturligtvis är detta inget annat än piratverksamhet och rån. Och om detta börjar genomföras kommer vi att tvingas svara på samma sätt. Och inte nödvändigtvis i de vatten där räder mot våra fartyg och skepp planeras, utan var vi än själva anser det nödvändigt och lämpligt, sa Putin enligt Reuters.

Ryssland: Väst gör likadant

Ryssland signalerar att ett ryskt svar inte nödvändigtvis skulle komma i samma geografiska område där ett ryskt fartyg stoppats eller beslagtagits.

SE VIDEO: Här beslagtar USA ryskt fartyg mitt ute på Atlanten

Även Viktor Liina, chef för den ryska Stillahavsflottan, riktade kritik mot väst. Den ryske militärtoppen hävdade att länder som Storbritannien och Frankrike själva använder fartyg under andra länders flaggor. Dessa skulle enligt samma resonemang kunna beskrivas som en skuggflotta, rapporterar Reuters.

– Västländer använder aktivt fartyg som seglar under tredjeländers flagg för att transportera last i sina egna intressen. I grunden utgör detta deras skuggflotta, sa Liina enligt Reuters.

LÄS ÄVEN: Ryssland vill använda sin flotta mot EU:s ”piratattacker”

Vidare framförde militärtoppen att Ryssland har möjlighet att agera mot fartyg från länder som Kreml betraktar som fientliga.

– Vi har kapacitet att inspektera och kvarhålla fartyg som tillhör ovänligt sinnade stater och deras skuggflotta. Samordningen mellan myndigheterna finns på plats och vi är redo att hantera dessa uppgifter, sa han också till Reuters.

Viktor Liina uppgav också att den ryska flottan har analyserat sjötrafiken i Asien och Stillahavsområdet och har information om rutter, last och ägarförhållanden för fartyg med kopplingar till Nato-länder som betraktas som fientliga.

Ryssland om EU:s insatser

Det ryska utrikesdepartementet anklagar EU för att genomföra olagliga kontroller av utländska handelsfartyg. Kontrollerna sker inom ramen för EU:s marina insats Irini, som ursprungligen skapades för att övervaka FN:s vapenembargo mot Libyen, rapporterar Reuters.

Ryssland hänvisar bland annat till en operation ledd av Italien där ett tankfartyg bordades, samtidigt som de europeiska kontrollerna av fartyg som misstänks hjälpa Kreml att kringgå oljesanktionerna har blivit allt fler.

– Operation Irini används i praktiken av Europeiska unionen för att skrämma kommersiella rederier och hindra sjöfartens frihet. Det finns ett tydligt missbruk av befintliga internationella rättsnormer och en långtgående tolkning av dess befogenheter, sa det ryska utrikesdepartementet.

Ryssland varnade samtidigt för att EU:s agerande kan få allvarliga följder. EU:s utrikespolitiska talesperson Anitta Hipper har i sin tur sagt att medlemsländerna inte tänker låta sig avskräckas av de ryska varningarna. Det rapporterar BBC.

– För oss är det en prioritet att begränsa Rysslands förmåga att generera intäkter för att finansiera sitt krig, bland annat genom att begränsa skuggflottans verksamhet och dem som möjliggör den, sa Hipper till BBC.

Kreml: London måste ta första steget

Samtidigt pågår en annan konflikt om själva kontakten mellan de båda ländernas försvarsmakter. När brittiska medier rapporterade att Storbritannien överväger att återupprätta de direkta militära kontakterna svarade det ryska utrikesdepartementet att britterna själva måste ta initiativet.

”Det var London som tog initiativ till att begränsa dialogen genom försvarsministerierna”, skriver turkiska nyhetsbyrån Anadolu att det ryska utrikesdepartementet framfört i sitt uttalande.

Ryssland pekar särskilt på den brittiska utvisningen av den ryske försvarsattachén i maj 2024 och menar att Storbritannien därmed förstörde den traditionella kommunikationskanalen mellan de båda försvarsdepartementen.

”Därför är det just de som bör ta det första steget för att rätta till det”, skriver turkiska nyhetsbyrån Anadolu om ryska uttalandet.

Ryssland uppger att Storbritannien vid flera tillfällen har signalerat intresse för att återuppta kontakterna, men att britterna enligt Kreml inte har följt upp signalerna med några konkreta initiativ.

Den brittiska regeringen ger en annan bild. Enligt Storbritannien har man länge velat återupprätta en dialog på hög militär nivå, men det är Ryssland som har avvisat försöken.

Kontakten bröts även på ministernivå

Även kontakterna mellan de båda ländernas försvarsministrar har i praktiken upphört. Det senaste kända samtalet ägde rum i oktober 2022, när den dåvarande ryske försvarsministern Sergej Sjojgu ringde sin brittiske motsvarighet Ben Wallace.

Samtalet handlade bland annat om Sjojgus påstående att Ukraina förberedde en så kallad smutsig bomb, en bomb som kan sprida radioaktiva ämnen. Storbritannien, Frankrike och USA avfärdade påståendet.

Tidigare fungerade de militära kontaktvägarna som ett sätt att snabbt reda ut incidenter och minska risken för felbedömningar. Nu när ryska och västerländska fartyg åter hamnar i allt fler konfrontationer har frågan om direktkontakt blivit aktuell på nytt.

För Storbritannien handlar det om att minska risken för att en enskild incident till havs utvecklas till något större. För Ryssland handlar frågan samtidigt om vem som bär ansvaret för att kontakterna bröts från början.

LÄS ÄVEN: Från bordade fartyg till lättade oljeundantag – västvärldens dubbla signaler om rysk energihandel

Medan Storbritannien enligt brittiska medier nu diskuterar hur de militära kommunikationskanalerna med Ryssland kan återupprättas, fortsätter konflikten om skuggflottan.

Flera Nato-länder, däribland Sverige, trappar upp insatserna mot fartyg som misstänks kringgå sanktionerna, samtidigt som Ryssland hotar med att svara med egna åtgärder. Sverige har redan tagit konkreta steg.

Sverige går steget längre

Det beslagtagna fartyget Caffa utanför Trelleborg är ett exempel. Den 6 mars i år bordades fartyget av Nationella insatsstyrkan och Kustbevakningen på svenskt territorialvatten i Östersjön, i höjd med Trelleborg. Caffa var då på väg från Casablanca mot Sankt Petersburg.

LÄS ÄVEN: ÖB: Svenskarna måste vara mentalt förberedda på en rysk attack mot Sverige

I början av augusti stod det klart att Caffa ska överlämnas till Ukraina efter att Högsta domstolen nekat prövningstillstånd och därmed låtit hovrättens beslut stå fast.

Fartyget är kopplat till en ukrainsk utredning om misstänkta krigsbrott och ska därför överlämnas till Ukraina.

– Vi har nu haft kontakt med ukrainska myndigheter för att planera hur överlämningen av fartyget praktiskt ska ske, har Kristian Ljungberg, på Polismyndighetens kommunikationsavdelning sagt till Trelleborgs Allehanda.

LÄS ÄVEN: Regeringen: Sverige attackeras först vid ett Nato-Ryssland-krig