Julian Assange, som grundade Wikileaks, anklagas för spioneri och dataintrång i USA efter den stora publiceringen av läckta hemligstämplade dokument som lades ut på Wikileaks år 2010. Dokumenten handlar om militära insatser i Afghanistan och Irak.

Assange fick strax efteråt politisk asyl i Ecuador, varpå han flydde till landets ambassad i London. Där bodde han sedan i sju år – utan möjlighet för brittisk polis att ingripa – innan det ändrades 2019.

En rättsprocess har sedan dess pågått där en domstol beslutade att han inte skulle utlämnas på grund av hans hälsotillstånd men en annan domstol sa i april i år att han kunde utlämnas. Efter det besked var det upp till inrikesministern som nu tagit beslutet att Assange ska utlämnas. Enligt inrikesdepartementet strider en utlämning inte mot mänskliga rättigheter, vilket tidigare argumenterats av organisationer som försökt stoppa beslutet.

Nu har Assange två veckor på sig att överklaga detta beslut, vilket han enligt Wikileaks kommer göra.

– Den här dagen utgör inte slutet på kampen. Den är bara början på en ny juridisk strid, skriver plattformen på Twitter.

Assange har tillbringat tiden sedan han greps av engelsk polis i högsäkerhetsfängelset Belmarsh i London. Där har han i huvudsak suttit isolerad, vilket skapat hälsoproblem och beskrivits som tortyr. EN FN-expert på tortyr har krävt att han ska släppas ut från isoleringen då han inte utgör ett hot mot någon.

Julian Assanges advokater bedömer att han riskerar 175 års fängelse om han fälls i amerikansk domstol. Men den amerikanska regeringen menar att den siffran är kraftigt överdriven, och pratar istället om 4-6 år, rapporterar BBC.