➤ Det har blossat upp en konflikt inom Sverigedemokraterna sedan Samhällsnytt avslöjade att SD:s representant i den parlamentariska utredningen om Public Services framtid ställt sig bakom de övriga partierna och förordat en övergång från licens- till skattefinansiering. Inför partiets landsdagar motionerar nu en grupp partimedlemmar om att Public Service bör läggas ned. Men partistyrelsen avvisar förslaget.

Det råder en bred enighet inom SD om att SR och SVT inte uppfyller de krav på opartiskhet som utgör själva grunden för bolagens statssanktionerade särställning i medielandskapet. Däremot går meningarna isär om hur man råder bot på missförhållandena.

Kritik om en påtaglig vänstervridning har har i decennier riktats mot de båda bolagen från borgerligt håll. Sedan SD på allvar klivit in på den politiska arenan har kritiken om bristande opartiskhet fått en ytterligare dimension och i den Sverigedemokratiska leden är det en allmän uppfattning att SR och SVT aktivt motarbetar partiet.

Mikael Strandman är civilingenjör och sitter i fullmäktige och styrelsen för SD i Norrtälje. Han är också riksombudsman i partiet. Tillsammans med ett antal andra partiaktiva har han författat en motion till partiets landsdagar om att Sverigedemokraternas bör verka för att Public Service läggs ned. I ett uttalande till SR förklarar Strandman varför:

– Jag anser att ett land där vi har en gemensam, fri folkkanal för alla, en sådan måste återspegla folket och inte en liten elit. Jag tycker att det är helt fel att vår fria, gemensamma folkkanal har kuppats av en liten grupp av människor med ganska extrema åsikter. Jag tycker att det är odemokratiskt.

LÄS MER: SD stödjer propagandaskatten: ”SVT gör många bra program”

Strandman har varit engagerad i frågan länge och tog upp den även på partiets förra landsdagar. I likhet med många aktiva och väljare anser han och de övriga som undertecknat motionen att Sverigedemokraterna missgynnas både av journalister på Public Service och av Granskningsnämnden vars ledamöter ofta friar anmälda programinslag som för många framstår som uppenbart partiska till nackdel för SD.

LÄS MER: Public service-skatt ersätter tv-avgiften

Motionsgruppen hänvisar också till en studie framtagen av Kent Asp på Göteborgs universitet 2011 som visar att drygt 40 procent av journalisterna på SR och SVT röstar på det av många uppfattade som extremistiska Miljöpartiet. Även Vänsterpartiet är en enligt studien kraftigt överrepresenterade bland journalisterna inom Public Service i förhållande till det parlamentariska stöd partiet har bland medborgarna. För SD är de tvärtom en kraftig underrepresentation. Trots att partiet har ett stöd på mellan 15 och 20 procent kunde Kent Asp inte hitta en enda journalist inom SR och SVT som röstar på partiet.

LÄS MER: Detaljerna för nya tv-skatten presenterade

Mikael Strandman tror att frågan kommer att få större uppmärksamhet och gehör på årets landsdagar än vad den fick förra gången, inte minst på grund av missnöjet bland aktiva och väljare med att SD ställt sig bakom ett avskaffande av TV-licensen till förmån för skattefinansiering, något som drar undan möjligheten för den som är missnöjd med hur Public Service-bolagen sköter sig att göra sig av med sin TV och slippa betala.

– Jag tror att det är väldigt många som är upprörda över att Sverigedemokraterna har gått med på den här finansieringen, säger Strandman till SR.

LÄS MER: SD-väljare rasar efter partiets stöd till tvångsfinansieringen av public service – hotar att överge partiet

Aron Emilsson, som är Sverigedemokraternas kulturpolitiska talesperson och representerar partistyrelsens linje avvisar motionsförslaget som han anser går för långt:

– Sverigedemokraterna ser ett stort värde i public service. Vi föreslår istället ett antal reformer för att säkra tilliten och tilltron, genom ny granskningsfunktion och genom tydligare sändningstillstånd och sådana delar, förklarar han i ett uttalande till SR.

Invändningarna mot partistyrelsens hållning har varit flera. Många tror inte att det går att få rätsida på missförhållandena inom bolagen med sådana reformer som partistyrelsen föreslår. Man menar att det finns en vänsterliberal, ofta t o m vänsterextrem, kultur och struktur inom Public Service som har odlats i decennier och som “sitter i väggarna”.

Kritikerna tror också att det kommer att dröja länge innan SD kan få igenom den typen av reformer i riksdagen och att man därför inte bör avhända sig det ekonomiska instrumentet. Det är betydligt mer sannolikt, tror man, att få till stånd en förändring av Public Service om de som är missnöjda – och som stadigt ökar i antal – även i fortsättningen har en möjlighet att “rösta med fötterna” genom att inte betala för ett medieutbud som inte lever upp till de krav man har rätt att ställa på Public Service.