Kristna förföljs för sin tro på många håll i världen, men Svenska kyrkan vill inte samla in pengar till organisationen som hjälper dem. Ett utskott i kyrkomötet föreslår att två motioner om stöd till förföljda kristna avslås och ifrågasätter i stället hur Open Doors räknar förföljelsen. Ett annat utskott säger nej till att kyrkan ska lyfta fram nationaldagen med gudstjänster och förbön för Sverige.
Det handlar om två motioner till årets kyrkomöte. Mats Johnsson från Sverigedemokrater i Svenska kyrkan vill att Act Svenska kyrkan, kyrkans internationella biståndsarbete, tydligare ska stödja förföljda kristna och andra förföljda religiösa minoriteter.
Nils Arne Kastberg och flera andra ledamöter vill att kyrkostyrelsen inför en årlig rikskollekt till Open Doors. Det är en kollekt som tas upp vid gudstjänsterna i hela landet.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Open Doors arbetar för förföljda kristna i omkring 70 länder och ger varje år ut World Watch List, en rapport över de 50 länder där det är svårast att vara kristen.
LÄS ÄVEN: Så många av världens kristna förföljs
Ekumenikutskottet, med socialdemokraten Ulf Bjereld som ordförande, föreslår att båda motionerna avslås. Det framgår av utskottets betänkande.
Utskottet anser att Svenska kyrkan redan gör ett omfattande arbete för förföljda kristna och för utsatta människor oavsett tro. Som stöd lyfter utskottet fram ett uttalande av ärkebiskop emerita Antje Jackelén.
”Vi hjälper människor, inte därför att de är kristna utan därför att vi är kristna.”
När det gäller kollekten pekar utskottet på att det är kyrkostyrelsen och inte kyrkomötet som beslutar om rikskollekter. De brukar dessutom gå till kyrkans egna organisationer eller sådana där Svenska kyrkan är medlem, som Kyrkornas världsråd.
Kyrkan kritisk till organisationen
Betänkandet ägnar samtidigt stort utrymme åt att kritisera Open Doors. Utskottet skriver att organisationen räknar grupper som arbetar för hbtqi-rättigheter och aborträtt bland dem som förföljer kristna.
Utskottet invänder också mot att listan bara räknar våldet mot kristna i konflikter där flera grupper angriper varandra. Enligt utskottet kan ett ”ensidigt fokus på en minoritet” föra med sig risker.
Förföljelsen kan då ses som en fråga om en utvald grupp i stället för om mänskliga rättigheter, och på sikt öka de negativa attityderna mot just de kristna minoriteterna, skriver utskottet.
Två ledamöter reserverade sig. Johan Hjertén vill bifalla kollekten till Open Doors, medan Maria Sandström från Sverigedemokrater i Svenska kyrkan vill bifalla båda motionerna.
Sandström skriver att kyrkan har ett särskilt ansvar att stå i solidaritet med kristna som förföljs för sin tro. En kollekt skulle låta församlingarna förena förbönen med konkret hjälp, menar hon.
Kyrkomötet har sagt nej till liknande förslag förut. År 2013 avslogs en motion om aktivt stöd till diskriminerade kristna, även om mötet samtidigt bad om ett intensifierat arbete. År 2022 föll ett förslag om ett eget fokusområde för förföljda kristna.
Nej även till nationaldagen
I ett annat betänkande säger gudstjänstutskottet nej till en motion om Sveriges nationaldag. Den har lämnats in av Anna Sundberg, vice gruppledare för Sverigedemokrater i Svenska kyrkan i kyrkomötet.
Hon vill att kyrkostyrelsen utreder hur nationaldagen kan få en tydligare plats i kyrkans gudstjänstliv och tar fram nationellt stöd för nationaldagsgudstjänster. Stift och församlingar ska enligt motionen uppmuntras att fira dagen med gudstjänst och förbön för Sverige.
Utskottet, som leds av Lisa Tegby från POSK, föreslår att alla tre punkterna avslås. Ingen ledamot reserverade sig, inte heller Patrik Nordgren från Sverigedemokrater i Svenska kyrkan, enligt betänkandet.
Utskottet skriver att nationaldagen redan firas med gudstjänster i många församlingar och att det finns gott om böner och psalmer. Dagen är ”en nationell högtid, inte en kyrklig helgdag”, och församlingarna kan själva forma gudstjänsterna.
Det är inte första gången kyrkan säger nej. Liknande motioner avslogs 1999, 2005 och 2006. År 2006 lyfte utskottet i stället fram det positiva i att företrädare för andra religioner bjuds in till nationaldagsfirandet. Då blir dagen ett tillfälle då den religiösa mångfalden i Sverige synliggörs, skrev utskottet.
Inget av förslagen är ännu slutgiltigt. Kyrkomötet fattar beslut när det samlas i Uppsala den 16–18 november.
LÄS ÄVEN: Svenska kyrkan utreder polyamori: Är tvåsamheten nödvändig?
