Det råder brist på svenskar inom EU:s institutioner. Av de cirka 43 000 personer som jobbar inom ministerrådet, EU-kommissionen och Europaparlamentet är endast 741 av de anställda svenskar. Samtidigt är svenska skattebetalare de som betalar mest av alla för medlemskapet.

Framför allt är det i EU-kommissionens personal som bristen av svensk representation är påtaglig, rapporterar Europaportalen. Det är EU-kommissionen som föreslår nya EU-lagar och kontrollerar att medlemsländerna följer dessa. Av de svenskar som sitter på höga positioner är det dessutom många som närmar sig pensionsåldern.

Om dessa tjänster ska ersättas av nya svenskar eller tas över av andra nationer vill inte EU-minister Hans Dahlgren (S) kommentera till Europaportalen, däremot säger han att:

– EU-kommissionen har en central betydelse, det är den som har initiativrätten och där formas verkställandet av EU:s beslut.

Sverige har betalat i genomsnitt 35 miljarder kronor brutto till EU i medlemsavgift årligen under år 2014-2018, enligt Ekonomistyrningsverket, ESV.

Tillbaka får vi 11 miljarder kronor i form av bidrag, främst som jordbruks- och regionalstöd till landsbygden. Det gör att den svenska nettoavgiften blir cirka 24 miljarder kronor per år.

Svenskar betalar mest

Tittar man på nettoavgiften per invånare, betalar svenskarna mest av alla EU:s befolkningar, enligt Europaportalens uträkningar. Mellan år 2010-2015 uppgick varje enskild svensks nettoavgift till 183 euro, cirka 1 700 kronor, per år.

Utöver medlemsavgiften bidrar Sverige ytterligare med pengar som ligger utanför EU:s budget. Bland annat cirka 1,2 miljarder kronor till EU:s biståndsfond EDF 2015. Sverige har dessutom sedan 2005 bidragit till EU:s stödfonder för Afrika, Syrien och Colombia.

Tidigare i februari avbröts förhandlingarna i oenighet mellan EU-ländernas regeringschefer gällande förändringar i budgeten efter Brexit. Sverige tillsammans med Danmark, Nederländerna och Österrike vill se en restriktiv budget, vilket mötte kraftigt motstånd.

– Vi har haft tydliga uppfattningar om nivån och permanenta rabatter, ingen del av det har fått så mycket gehör från den andra sidan, sa EU-minister Hans Dahlgren (S) till DI då.

Varje medlemsland har vetorätt rörande budgeten, det vill säga att varje enskilt land kan stoppa en ny budget om de säger nej. Men svenska regeringen har dock tidigare meddelat att de inte vill ”hota med veto” då de anser att det skadar förhandlingsläget.

En prognos, utan att rabatter ges, var att Sveriges avgift kunde öka med över 30 procent till runt 52 miljarder kronor för 2021.

Inget uttalat mål

I dagsläget har både Danmark och Finland fler EU-anställda än Sverige och betalar samtidigt mindre i avgift till den överstatliga organisationen.

Den svenska regeringen har inget uttalat mål gällande svensk representation men vill, skriver Europaportalen, att antalet svenskar ska öka. Enligt EU-ministern har en person anställts för att arbeta med rekryteringsfrågor och Universitets- och högskolerådet har fått i uppdrag att engagera fler unga till att starta en karriär inom EU.