Den 30 juni gick regeringen ut med att 9,2 miljarder av svenska skattepengar ska gå till Världsbankens fond för låginkomstländer (IDA). Det beskrivs stolt av biståndsminister Matilda Ernkrans som ”rekordstort”.
Världsbankens fond för låginkomstländer (IDA) är en globala fond för så kallat multilateralt stöd till världens 74 fattigaste länder. Programmet består bland annat av att ge sociala trygghetsnät, vaccinationer, klimatbistånd och hälsa, nutrition och familjeplaneringstjänster.
I pressmeddelandet från regeringen skriver de:
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Sverige är åttonde största givare till IDA [..] Mer än en tredjedel av medlen ska riktas till klimatåtgärder och prioritet ligger på att stärka krisberedskap och motståndskraft inför framtida kriser såsom klimatrelaterade katastrofer, hunger och pandemier. Påfyllnaden säkerställer även att Världsbanken fortsatt kan vara en central aktör för att bistå utvecklingsländerna i att uppnå de långsiktiga målen i Agenda 2030 och Parisavtalet.
Över 50 miljarder
Varje år ger Sverige bort omkring 50 miljarder kronor i olika former av internationellt bistånd. För år 2022 bestämdes biståndsramen till 57,4 miljarder kronor. Det kan jämföras med kostnaden för hela rättsväsendet som ligger på ungefär samma, cirka 62 miljarder kronor. De statliga transfereringarna för ”Hälsovård, sjukvård och social omsorg” ligger årligen på cirka 120 miljarder.
Antalet så kallade ”fattigpensionärer” bedöms vara omkring 270 000 i Sverige och definieras som ”den som har en ekonomisk standard som ligger under gränsen för 60 procent av medianen av disponibel inkomst per konsumtionsenhet i befolkningen som helhet.”
