Utrikesminister Tobias Billström (M) har den här veckan varit på statsbesök i Serbiens huvudstad Belgrad. Uppdraget är att tvinga landet att införa sanktioner mot Ryssland på grund av invasionskriget i Ukraina.

Serbien har valt att förhålla sig neutralt i det pågående kriget i Ukraina. Det ses inte på med blida ögon från flertalet västländer som tagit ställning för Ukraina mot den ryska invasionen.

Nu gör Sverige en framstöt för att förmå Serbien att sluta upp bakom de samordnade sanktionerna mot Ryssland. Om den lyckas återstår att se.

Inga varma känslor bland serber för USA och Nato

I Serbien hyser man inga varmare känslor för USA och Nato sedan de bombade landet sönder och samman under de inbördeskrig som utbröt efter det kommunistiska Jugoslaviens sönderfall på 90-talet. De man då fick hjälp av var Ryssland.

I likhet med många andra bedömare betraktar man i Serbien kriget i Ukraina och de händelser som ledde fram till det som i mångt och mycket en geopolitisk styrkemätning mellan USA/Nato och Ryssland. Givet historien är det därför inte självklart för många serber att man ska sluta upp på västs sidan mot Ryssland.

Valt att förhålla sig neutrala

Samtidigt är inte alla övertygade om att Ryssland gjorde rätt som invaderade Ukraina. Man inser också att ett öppet ställningstagande för Ryssland skulle få konsekvenser för relationerna mot väst. Kompromissen har därför blivit att förklara sig neutral i konflikten.

Den svenske utrikesministerns krav om en ändring på detta togs på onsdagen emot artigt av Serbiens president Aleksandar Vucic som på en gemensam presskonferens bekräftade att han hört och förstått Sveriges budskap. Några löften i den av Sverige önskade riktningen gavs dock inte.

Underton av kritik mot Sveriges lappkast

Tvärtom markerade Vucic att Serbien självständigt utformar sin utrikespolitik. Han kommenterade också med en kritisk underton Sveriges lappkast att efter 200 år av neutralitet nu plötsligt ansluta sig till Nato. Att Serbien skulle göra detsamma menade han inte är någon självklarhet.

Utöver att sådana beslut inte bör hastas fram påtalade Vucic att Nato är den militärallians som 1999 i strid med FN beslöt attackera Serbien 1999. Han bad Billström om förståelse för att serbernas känslor gentemot Nato inte är de varmaste och om respekt för landets val att därför förhålla sig neutralt i Ukrainakriget.

Drog paralleller mellan Natos invasion av Serbien och Rysslands invasion av Ukraina

Vucic drog paralleller mellan USA:s och Natos folkrättsstridiga invasion av Serbien då med Rysslands invasion av Ukraina idag för att tydliggöra att serber i gemen inte nödvändigtvis ser den ena sidan som bättre än den andra. Presidenten underströk detta med att redogöra för att västs invasion 1999 resulterade i ett blodbad på civila serber, ett trauma som de anhöriga ännu har i färskt minne.

Efter utläggningen tackade Vucic ändå Billström för dennes rättframhet i kraven, även om de framförts utan någon större insikt eller förståelse för serbernas nutidshistoria. Den allmänna tolkningen är att den serbiska regeringen inte är beredd att efterkomma Sveriges krav.

Nej till stöd för Kosovos medlemskap i FN

Billström gjorde även ett försök att övertala Vucic att stödja Kosovos medlemskap i FN. Detta sade den serbiske presidenten tydligt nej till.

Kosovos självständighet är globalt omtvistad och erkänns inte av Serbien som anser att regionen fortfarande är serbiskt territorium. Kosovo har idag ett slags halvstatus som stat genom att vara placerat under en särskild FN-administration och ett partiellt erkännande av drygt hälften av FN:s medlemsländer, däribland Sverige.

Utvidgning av EU långsiktiga planen

Billström besöker under sin resa på Balkan även Montenegro, Bosnien och Hercegovina och Kosovo för samtal med de respektive ländernas regeringsföreträdare.

I kikarsiktet finns ambitionen att knyta upp de här länderna till EU, något man även vill göra med Ukraina. Detta presenteras som ett arbete för fred, säkerhet och stabilitet. Kritiker menar dock att EU:s och Natos utvidgning in på Rysslands traditionella intressesfär varit en bidragande orsak och utlösande faktor till invasionen av Ukraina och snarare bidragit till krig, osäkerhet och instabilitet.