Återigen går en politiker från de sju gamla partierna ut och erkänner att de varit naiva. Denna gången handlar det om Sveriges krisberedskap, som av alla partier utom SD monterades ner med början på 90-talet. “Vi var naiva och historielösa och ingen har tvingat oss till detta utan det var något vi hittade på själva” säger Anders Björck, försvarsminister 1991-94.

Anders Björk var försvarsminister under Carl Bildt-regeringen 91-94 och menar att de som monterade ned totalförsvaret bör straffas.

– Jag vill ha straff för alla som var så banalt okunniga att de monterade ner totalförsvaret, säger han till Expressen.

Missa inte vårt PLUS-innehåll!

Den pensionerade professorn i katastrofmedicin vid Linköpings universitet, Sten Lennquist, är också kritisk till vad som hände.

– Fältsjukhusen var en fantastisk resurs. Man investerade miljarder i dem. Men allt det slängde man på soptippen eller skänkte bort till andra länder – inget sparades, säger han till DN.

Nedrustningen började under Björck

Björck medger att alla partier var överens om att rusta ner Sveriges försvar.

– Alla trodde att krigen var slut när öst hade fallit. Så påbörjades en nedrustning där jobbskatteavdrag blev viktigare än att hålla beredskapslager. Alla var överens, även de andra partierna, om att beredskapslagren och totalförsvaret inte behövdes längre. Det var bara jag som var emot. Men vi var naiva och historielösa och ingen har tvingat oss till detta utan det var något vi hittade på själva, säger han till Expressen.

LÄS ÄVEN: Sveriges krisberedskap sågas i ny studie – landet drabbat av svält och panik inom en vecka

Men nedrustningen började faktiskt under Björcks tid som minister, närmare bestämt 1992. Det var genom riksdagens försvarsbeslut 1992, följt av beslut 1996 och år 2000 som både det militära och det civila försvaret rustades ner. 93 procent av arméns förband kom att avvecklas – inklusive de 35 fältsjukhusen som då fanns.

Hade världens mest moderna krigssjukvård

Förr hade Sverige världens modernaste krigssjukvård som bestod av 50 sjukhus: 35 fältsjukhus i armén och 15 marina stridssjukhus. Detta gjorde man sig av med, inklusive 630 toppmoderna och oanvända respiratorer, vilka hade kunnat användas än idag.

Dessutom var ett stort antal skolor förberedda med extra utrustade skolsalar vilka kunde ställas om till vårdavdelningar för så många som 125 000 patienter med utrustning från förråd. Dessa är nu tömda.

– Vi hade bunkrar under jord i hela landet och stora lager av mat, bränsle, skyddsutrustning och allt som bidrog till att vi var självförsörjande. Lägg till fungerande skyddsrum och under min tid byggde vi fortfarande ut skyddsrummen, säger Björck vidare.

Även beredskapen för sjukvården var bra, menar han, och exemplifierar med att försvarets dåvarande 900 intensivvårdsplatser numera endast är 30.

“Det var bättre förr”

Björck var delaktig i nedmonteringen av det militära och civila försvaret men ångrar sig idag.

– Jag kände sorg när ett väl uppbyggt försvar bröts ner. På min tid hade försvaret 2,44 procent av BNP i dag är försvarskostnaderna 0,9 procent av BNP.

Han avslutar med att konstatera att “det var bättre förr”, ord han idag kallar sitt signum.

Sverigedemokraterna har som enda parti agerat för att bygga upp landets krisberedskap. Exempelvis la de en kommittémotion år 2014 där de föreslog följande:

Som ett led i försörjningsberedskapen kan konstateras att svenska myndigheter bör upprätta beredskapslager av olika typer av varor, i enlighet med vad som tidigare har varit fallet.

LÄS ÄVEN: Regeringens besked 2017: ”Sverige ska inte ha beredskapslager”