På en pressträff den 7 maj presenterade justitieminister Gunnar Strömmer tillsammans med företrädare för Tidöpartierna nya förslag för att stärka skyddet mot allvarlig brottslighet. Förslagen rör bland annat införandet av ett nytt, tidsobestämt fängelsestraff – kallat säkerhetsstraff – samt skärpta regler för villkorlig frigivning.

Det mest uppmärksammade inslaget i presentationen var förslaget om att införa så kallade säkerhetsstraff. Det handlar om tidsobestämda fängelsestraff som kan användas i stället för vanliga fängelsestraff för personer som bedöms vara särskilt samhällsfarliga och ha hög återfallsrisk.

Enligt beräkningar från utredaren Stefan Reimer kan det handla om uppemot ett 50-tal personer per år som döms till den nya påföljden. Vidare vill Tidöpartierna att serievåldtäktsmän ska kunna dömas till livstids fängelse.

Justitieminister Gunnar Strömmer beskrev på pressträffen initiativet som ett sätt att markera allvaret i vissa typer av brott:

– Syftet med förslaget är att skärpa samhällets syn på allvarlig brottslighet, sade han.

Det föreslagna säkerhetsstraffet påminner om det danska systemet med “förvaring” och innebär att den dömde kan hållas inlåst på obestämd tid. Ett liknande straff har tidigare funnits i Sverige men avskaffades.

Regeringen vill att det nya straffet ska kunna börja tillämpas redan den 1 mars 2026 – nästan två år tidigare än vad som föreslogs i utredningen.

Måste avtjäna större del av strafftiden

Tidöpartierna föreslår också att dagens regler för villkorlig frigivning stramas åt. I dagsläget kan en person som dömts till fängelse friges efter att ha avtjänat två tredjedelar av sitt straff. Regeringen vill att gränsen höjs till tre fjärdedelar.

– Behovet av att skydda samhället från farliga personer har ökat, Vi är därför överens om att man ska avtjäna en större del av sitt straff innan frigivning blir aktuell, sade Henrik Vinge (SD), ordförande i justitieutskottet, på pressträffen.

Regeringen vill också skärpa reglerna för hur tidiga frigivningar hanteras vid kortare fängelsestraff. Det gäller bland annat personer dömda till minst fyra års fängelse för våldsbrott, eller två år för organiserad brottslighet. Här ska det finnas möjlighet att skjuta upp frigivningen om det finns konkret risk för återfall.

Samtidigt föreslås att det kortaste möjliga fängelsestraffet höjs från 14 dagar till en månad. Det innebär att även de kortaste fängelsestraffen kommer att omfattas av systemet med villkorlig frigivning.

Regeringen föreslår att ändringarna successivt träder i kraft med början den 1 januari 2026. De längsta straffen prioriteras först, medan fängelsestraff kortare än sex år inledningsvis inte omfattas.

Skärpta krav under prövotiden

Ytterligare förändringar som föreslås:

  • Prövotiden efter villkorlig frigivning ska förlängas från ett till två år.
  • Övervakning ska bli huvudregel under prövotiden.
  • Om den frigivne återfaller i brott, ska hela den villkorliga frigivningen kunna dras in.
  • Möjligheten till ny villkorlig frigivning från en tidigare indragen frigivning tas bort.
  • Villkorlig frigivning kan lättare skjutas upp vid misskötsamhet.

Sammantaget syftar förslagen till att öka tryggheten i samhället och markera en skärpt hållning mot allvarlig kriminalitet. Förändringarna förutsätter att riksdagen godkänner dem.

Vill kriminalisera rymningar

Tidöpartierna vill också att det ska bli brottsligt att rymma från ett fängelsestraff. Så är det inte idag. Enligt uppgift har man en majoritet av riksdagen med sig.

Redan 2013 lade Sverigedemokraternas riksdagsledamot Kent Ekeroth fram en motion om att kriminalisera rymningar, något som de borgerliga partierna då var emot.

Socialdemokraterna meddelar dock avvikande mening genom tidigare ministerprofilen Morgan Johansson. Partiet vill att det ska vara fortsatt straffritt att rymma och kallar förslaget för “ett slag i luften“.

Se hela pressträffen nedan.