Samnytt har tidigare skrivit om “proffsuppköraren” Abdullah. Det verkar som om Transportstyrelsen inte brytt sig om att vid förlustanmälan kontrollera om fotot på det gamla körkortet och det nya föreställer samma person. Transportstyrelsen har inte heller försökt få Integritetsskyddsmyndigheten att godkänna att man söker igenom sin databas med ansiktsigenkänning i jakt på personer med flera identiteter. Nu menar Transportstyrelsen att deras databas är för dålig för sådana kontroller. Detta motsägs dock av myndighetens tidigare systemutvecklare.
En person som i sin huvudidentitet kallar sig för “Abdullah” är en av vad man kan befara många invandrare i Sverige som ägnar sig åt olika former av kriminalitet efter att ha tillskansat sig multipla identiteter i myndigheternas datasystem.
Transportstyrelsen -Databasen är för dålig
Abdullah tycks ha ett hyfsat likartat tillvägagångssätt när han begår sina bedrägerier. Först tar han över en identitet hos Skatteverket. Sedan tar han med sig ID-kortet som Skatteverket har tillverkat och legitimerar sig med det hos Trafikverket för att skaffa körkort. Han går först upp till behörighetsklass D och tar sedan taxiförarlegitimation. Efter det låtsas han först tappa bort sitt körkort och sedan en tid därefter sin taxiförarlegitimation. Dessutom 
För att kolla upp hur bra Transportstyrelsens databas fungerar har vi ställt följande fråga till deras presstjänst:
– Hur många individer förlustanmälde såväl körkort innefattande behörighetsklass D som taxiförarlegitimation under 2021?
Presstjänsten inkommer med följande svar:
– När det gäller förlustanmälningar av körkort/taxi kan vi se hur många nya grundhandlingar som utfärdades med sådan förnyelseorsak. Det är inte nedbrutet per körkortsbehörighet utan rutinen är densamma för alla behörigheter och taxi. Under 2021 utfärdades 120 678 grundhandlingar med förlustanmälan som orsak. Det bör dock nämnas att det inte går att sätta likhetstecken mellan det antalet och antalet nya körkort. Exempelvis kan du förlustanmäla ditt körkort och en ny grundhandling skickas ut. Sen hittar du ditt gamla innan ett nytt är tillverkat. Du kan då avbryta förnyelseprocessen genom att kontakta oss.
Samnytt har också frågat hur många personer som Transportstyrelsen upptäckt som försökt byta identitet i samband med att de anmält ett förlorat körkort. Vi får då följande svar:
– Där vi hittar försök till urkundsförfalskning genom att sätta en bild på någon annan görs alltid en polisanmälan. Jag har inga exakta siffror men jag bedömer det till att vara i storleksordningen 10-20 om året. Jag vet dock att siffran var lägre 2021, cirka 5 stycken.
Systemutvecklaren: Min mjukvara fungerar bra
Innan vi hunnit få det sista redovisade svaret från Transportstyrelsen ovan så hör en man vid namn Bengt Svensson av sig. Det visar sig att han arbetat på konsultbasis med sitt företag Nebula åt Transportstyrelsen ett tiotal år fram till 2013 och bland annat tagit fram en programvara för manuella ansiktsjämförelser som Transportstyrelsen då använde för att komma åt proffsuppkörare. Programmets användargränssnitt finns avbildat längt upp i den här artikeln.
Programvaran fungerar så att närhelst ett nytt foto som någon vill ha på ett körkort efter en förlustanmälan läggs in i datasystemet så skickas fotot och signaturen till programmet för jämförelse med fotot och signaturen på det gamla körkortet. En operatör satte sig 2013 varje morgon och betade igenom kön med jämförelser som skulle göras. Om bilderna och signaturerna ansågs tillhöra samma person så godkändes det att ett nytt körkort fick framställas. Verkade det handla om olika personer så klickade operatören på “Skicka till utredning”, vilket innebar polisutredning. Ibland kom polisen fram till att det var samma person på de två bilderna och då fick personen ändå sitt önskade körkort. Bengts minnesbild är att det var omkring 50 manuella ansiktsjämförelser per dag som operatören behövde göra.
Redan på Bengts tid ska de ha experimenterat med att låta datorn avgöra om det är samma person avbildad på det gamla körkortet och på bilden som någon vill använda på ett nytt körkort. Det var dock inget de använde i “produktionen”.
Bengt vill att vi ringer upp Transportstyrelsen och frågar rakt ut varför hans dataprogram som fungerade så bra 2013 inte verkar användas alls nuförtiden. Vid enstaka tillfällen kan förstås operatören misslyckas med att upptäcka att det är två olika personer på bilderna menar Bengt, men för att på yrkesmässig nivå kunna ägna sig åt att låta folk fuska till sig körkort i samband med förlustanmälan så måste risken för upptäckt vara väldigt låg.
Systemutvecklaren: Databasen är jättebra
Spontant och oombedd börjar Bengt vidare prata om hur effektivt det är att göra sökningar med SQL i Transportstyrelsens databas. Med hjälp av SQL ska det vara så pass enkelt att söka i databasen att man i princip inte ska behöva någon programmeringsbakgrund alls. Efter att Transportstyrelsen berättat om hur begränsad deras databas är så kollar vi med Bengt Svensson en gång till vad han tycker om databasen.
Bengt förklarar att Transporstyrelsen har två databaser, en “produktionsdatabas” med exempelvis pågående körkortsärenden och en “arkivdatabas” med avslutade ärenden. När det gäller arkivdatabasen så menar Bengt att polisen ska ha tillgång till den och i princip själva borde kunna göra SQL-slagningar i den i sina brottsutredningar. Arkivdatabasen uppges vara av typen IBM Informix.
När det gäller förlustanmälan så förklarar Bengt att det sedan 2009-08-18 finns ett databasfält i arkivdatabasen över tillverkningsorsak, “KTORSAK”, som om körkortet tillverkats efter en förlustanmälan antar värdet “FLUST”. Att hitta körkort som tillverkats efter förlustanmälan med hjälp av SQL ska alltså vara väldigt enkelt.
Bengt förklarar vidare att det inte ska vara något problem att med SQL-sökningar i Transportstyrelsens databas skilja ut de som exempelvis har “körkortsklass D” eller “taxiförarlegitimation”. Att göra sökningar baserade på vilket datum någon fått en viss behörighet ska inte heller vara något problem.
När det gäller uppgifter kopplade till Trafikverket, som hur människor legitimerat sig vid förarprov och vid vilka förarprov människor skrivit prov så är det uppgifter som Bengt aldrig haft tillgång till. Han kan därför inte uttala sig om sökningar där den typen av uppgifter ingår.
Utredaren Pierre Grönqvist
Tidningen Dala-Demokraten skrev om Abdullahs förehavanden redan 2015. Som framgår av artikeln använde sig Abdullah av exakt samma metodik redan då – han förlustanmälde körkort och lät en annan person (köparen) skicka in en bild på sig själv som fick stå med på det nya körkortet. En person som var inkopplad för att stoppa Abdullah vid den här tidpunkten var Transportstyrelsens utredare Pierre Grönqvist. För Dala-Demokraten beskrev han sina utredningsmetoder så här:
– Det är svårt att hitta själv. Vi får gå på tips och kontrollera om det stämmer. Förhoppningsvis kommer polisen att klara ut hur det är i det här fallet.
I polisens förundersökning från hösten 2021, sex år senare, är det Pierre som tagit fram material ur Transportstyrelsens databas för polisen. Det har nu alltså gått mer än sex år sedan Transportstyrelsen blivit medvetna om Abdullahs omfattande bedrägeriverksamhet. Trots det tycks han enligt förundersökningen aldrig ha blivit upptäckt och polisanmäld för att ha bytt person på foto i samband med förlustanmälan. När Samnytt ringer upp Pierre vill han inte prata utan istället få frågor via mejl då han inte på rak arm kommer ihåg detaljer i fallet. Vi har ställt två frågor till Pierre via mejl:
– Vad tycker du som utredare är svårast med att sätta dit “proffsuppkörare” som fixar körkort åt andra genom att de efter förlustanmälan skickar in en bild på en helt annan person än den som gjort förarproven?
– Kan du säga något om vilka huvudsakliga arbetsmetoder du som utredare använder dig av för att sätta fast den här typen av proffsuppkörare? Blir det mycket slagningar i er databas efter personer med ett misstänkt uppkörnings/ förlustanmälansmönster?
Det visar sig att Pierre inte är så sugen på att svara på frågor via mejl heller. Han skickar frågorna vidare till Lars Carlsson som är enhetschef på utvecklingsenheten för körkort hos Transportstyrelsen. Av Lars får vi följande svar:
– Transportstyrelsen utför alltid jämförelser i flera steg i de fall där det finns tidigare fotografier i Transportstyrelsens register. I de fall där vi upptäcker en misstämning görs rutinmässigt en anmälan till Polismyndigheten.
– Se svaret på fråga 1. Vilka eventuella ytterligare kontroller som görs vill vi av utredningstekniska skäl inte gå in på.
Vägtrafikdataförordningen sätter stopp
När det gäller databasslagningar i Transportstyrelsens körkortsdatabas så sätter även juridiken upp vissa hinder. Transportstyrelsen förklarar:
– Hur vi får genomföra utsökningar och bearbetningar i vägtrafikregistret är hårt reglerat och vi kan inte göra utsökningar hur som helst utan att bryta mot lagen. Vilka sökbegrepp/verktyg vi får använda oss av är reglerat i 4 kap, 2§ vägtrafikdataförordningen (2019:382). Där finns inte bilder angivet som sökbegrepp.
Vill inte förändra vägtrafikdataförordningen
I september 2020 tog Transportstyrelsen på regeringens uppdrag fram en 80-sidig utredning med föreslagna lag- och regelförändringar för att stävja fusk. Det tycks dock inte som om Transportstyrelsen föreslagit förbättrade juridiska möjligheter i vägtrafikdataförordningen för att underlätta att söka efter fuskare i databasen. De enda förändringar Transportstyrelsen föreslår i vägtrafikdataförordningen är att det ska bli lättare för dem att radera uppgifter ur databasen, gissningsvis för att spara serverutrymme.
LÄS MER: Härva med somalier utan taxileg hos Umeå Taxi
LÄS MER: Transportstyrelsen struntar i somaliska bedrägerier med körkort
LÄS MER: Identitetsfusket: Transportstyrelsen har inte begärt att få ansiktsigenkänna
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.