För knappt ett år sedan stängdes kärnkraftsreaktor 2 i Ringhals ned. Nu tas nästa steg i den kritiserade förtida kärnkraftsavvecklingen när även reaktor 1 stängs. Vattenfall hävdar att besluten är affärsmässiga men anses av bedömare ske efter politiska påtryckningar. Samtidigt varnar många för hotande elbrist i landet. Att avveckla reaktorn kommer dessutom att kosta 4 miljarder kronor.

På söndagen inleddes för Ringhals reaktor 1 det som med en fackterm kallas ”coast down”, det vill säga att reaktorns effekt successivt minskas ned mot noll. Den 1 januari kopplas den helt bort från elnätet.

Tekniskt och säkerhetsmässigt skulle både denna och reaktor 2 som stängdes ned förra året kunna driva ännu i minst fem år till i det skick de är nu och ännu längre med vissa moderniseringar. Beslut har trots det tagits att stänga dem i förtid. Från ägaren Vattenfall hävdas att besluten är affärsmässigt grundade utifrån en lönsamhetskalkyl.

Föråldrad lönsamhetskalkyl

Kritiker menar dock att kalkylen, som togs fram 2015, är föråldrad och felaktig och att det i stället bakom kulisserna handlar om politiska påtryckningar på det statsägda från regeringen och då särskilt Miljöpartiet där man trots energislagets klimatvänlighet betraktar kärnkraften som ett hot mot den storskaliga utbyggnad av sol- och vindkraft som man här vill se.

Kärnkraftsmotståndet har sedan 1970-talet varit grundmurat inom den gröna rörelsen. Statstelevisionen, där Miljöpartiet enligt undersökningar har egen majoritet bland journalisterna, väljer i sin rapportering om nedstängningen av reaktor 1 att visa en rad tillbakablickande och aktuella klipp från de kärnkraftsfientliga strömningarnas aktioner varav många varit olagliga.

Stärkta misstankar efter Preem-avslöjanden

Misstankarna om politiska påtryckningar har stärkts ytterligare sedan det framkommit att ministerstyre legat bakom Preems beslut att inte bygga ut sitt oljeraffinaderi i Lysekil, ett beslut som även det innan avslöjandena påstods ha tagits på affärsmässig grund.

Miljöpartiet och den gröna aktiviströrelsen har under lång tid försökt stoppa det projektet. Resultatet av att Preem vikt ned sig för påtryckningarna blir att Lysekil och Sverige går miste om ett stort antal arbetstillfällen samtidigt som raffineringen inte upphör utan bara flyttas utomlands.

Stängning kostar 4 miljarder för elkonsumenterna

Från och med nu kommer reaktor 1 att vara i så kallad avställningsdrift, en fas där den töms på sitt kärnbränsle och förbereds för nedmontering. i ett års tid ska kärnbränslet sedan förvaras i bassänger där det får svalna. Efter det kommer det att transporteras till ett mellanförvar i Oskarshamn.

Nedmonteringen påbörjas 2023 och kommer att ta uppemot tio år att slutföra. Kostnaden för avvecklingen landar på höga 4 miljarder kronor, pengar som landets elkonsumenter står för genom avgifter på elräkningen som slussas in i den statliga kärnavfallsfonden.

Omfattande teknik- och pengaförstöring

Kritiker menar att rivningen av kärnkraftsreaktorerna och de höga kostnader som är förenade med dessa är en omfattande teknik- och pengaförstöring grundad på dålig regeringspolitik.

Ringhals reaktorer 3 och 4 fortsätter tills vidare att vara i drift. De är byggda för att kunna producera el i ytterligare flera decennier. Beroende på framtida politiskt styre kan beslut om förtida nedstängning också av dessa reaktorer komma att fattas.