Tio procent av de statliga myndigheterna ska ha en anställd konstnär år 2020. ”Du ska kunna leva som konstnär i det här landet”, säger kulturministern.

Enligt regeringen leder en lång och dyr utbildning för konstnärer till en arbetsmarknad med osäkra anställnings- och ersättningsvillkor, lägre löner och sämre social trygghet än vad som gäller för ett genomsnitt av befolkningen. Därför tillsatte man i november 2016 en särskild utredare.

På onsdagen överlämnade utredaren Ann-Christin Nykvist betänkandet ”Konstnär – oavsett villkor?” till kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP).

Här föreslås bland annat statligt anställda konstnärer, konstnärliga produktionshus för ungdomar och en ny bildkonstnärsfond.

Att leva som konstnär går inte för alla konstnärer idag, konstaterade Nykvist, som understryker att de har allt kortare och otryggare uppdrag och att fler måste ha jobb vid sidan om. Dessutom har de lägre inkomster än befolkningen i genomsnitt.

– Staten har också en roll som arbetsgivare, via institutioner och public service. Vi har goda erfarenheter av residens, det bör vi utveckla ännu mer, säger Ann-Christin Nykvist till TT.

Målet är att tio procent av de statliga myndigheterna ska ha en anställd konstnär år 2020.

Vidare vill man stärka konstnärernas rätt till ersättningar, sjukpenning och pensioner.

– Konstnärerna är illa ute när det gäller pensioner och vi föreslår en utredning som ska titta på hur man kan utforma ett tjänstepensionsliknande system för konstnärerna, för de är inte anställda, de har inte arbetsgivare, de omfattas inte av kollektivavtal, de har inte tjänstepension, säger Ann-Christin Nykvist.

Totalt beräknas utredningens förslag kosta ca 225 miljoner kronor.

– I förhållande till kulturbudgeten är det blygsamt, säger Nykvist.

Bah Kuhnke ska nu läsa utredningen och tar summan som utgångspunkt – ”men det betyder inte att det inte kan bli mer”.