En 31-årig iransk man står bakom en organiserad protest mot regeringen för att den slopar det så kallade spårbytet i utlänningslagen. Det kan Samnytt nu berätta. Mannen kom till Sverige under migrantkrisen 2015, fick avslag på sin asylansökan, men har trots det stannat kvar i landet.
”Stoppa den orättvisa lagen – Inför en övergångsregel!” Det kräver en Facebookgrupp och en namninsamling på sajten Change.org.
Det som åsyftas är det så kallade spårbytet i utlänningslagen som försvinner första april.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
”Farliga konsekvenser”
Bakom uppropet i protest mot den nya lagen står en 31-årig man från Iran. Med hjälp av AI-genererad grafik med knapphändig svenska uttrycker han sitt missnöje med lagändringen.
– Jag startade detta upprop i solidaritet med de människor som påverkas. För att ge dem en röst i det offentliga samtalet och visa beslutsfattarna att deras verklighet inte är osynlig, skriver mannen i ett mejl till Samnytt.
Den iranske mannen anser att lagändringen är djupt orättvist, inte minst eftersom den träder i kraft 1 april utan övergångsregler. Det innebär att de som befinner sig mitt i spårbytesprocessen inte längre kan ansöka om förlängning av sina arbetstillstånd. 31-åringen tolkar det som att det är Sverigedemokraterna som sätter press på regeringen att skärpa lagen.
– SD:s politik drivs mycket av emotionella impulser, och om man inte har kontroll över dessa drifter kan det skapa farliga konsekvenser för ett helt samhälle, menar han.
Den 31-årige iraniern önskar vara anonym. Han påstår för Samnytt att han själv inte drabbas av den slopade spårbytesmöjligheten.
Utvisningsbeslutad spårbytare
Men att han inte själv påverkas är en sanning med modifikation. Samnytt har tagit del av 31-åringens migrationshistorik hos Migrationsverket och migrationsdomstolarna.
Enligt den historiken kommer den iranske mannen till Sverige under migrantkrisen 2015, strax innan han fyller 22 år. Han har då nyligen avslutat en drygt två år lång militärutbildning i hemlandet.
Den iranske mannen söker asyl i Sverige och hänvisar till att han spelat in ”regimkritisk musik” samt visat ”intresse och sympati för kristendomen”. Han får avslag i maj 2017 men överklagar beslutet, vilket leder till att hans ärende återförvisas till Migrationsverket för ny prövning.
Hösten 2020 meddelar Migrationsverket nytt avslag och den iranske mannen får fyra veckor på sig att lämna Sverige. Han överklagar beslutet ännu en gång, men tar senare tillbaka överklagan. Istället provar han att ansöka om uppehållstillstånd som så kallad spårbytare.
31-åringen beviljas ett tvåårigt tillfälligt arbetstillstånd i enlighet med spårbytesparagrafen i utlänningslagen i april 2021, men när han två år senare vill förnya arbetstillståndet avslår Migrationsverket hans ansökan.
Därefter har iraniern försökt ansöka om permanent uppehållstillstånd, något som avslogs i februari i år. Nu väntar han på att överklagan av hans fjärde utvisningsbeslut ska behandlas av migrationsdomstolen.
Infördes av Reinfeldt
Spårbytet beslutades av riksdagen på initiativ från regeringen Reinfeldt i november 2008, och infördes månaden därpå utan övergångsregler. I och med den introducerades ett kryphål i utlänningslagen vilket gjort att asylsökare som fått avslag på sin asylansökan, kunnat stanna kvar i Sverige genom att försöka få jobb och söka arbetstillstånd istället.
De migranter som omfattats av spårbytet beviljades först arbetstillståndsundantag, och om det jobb de sökte ansågs uppfylla kriterierna fick de därefter ett tvåårigt tillfälligt uppehållstillstånd. Det tillståndet förlängdes därefter med ytterligare två år, innan möjlighet slutligen gavs för permanent uppehållstillstånd.
När lagförslaget debatterades i riksdagen var Socialdemokraterna kritiska, och befarade att spårbytet skulle komma att utnyttjas av ”oseriösa och hänsynslösa arbetsgivare”. Vid omröstningen röstade emellertid alla partier utom Vänsterpartiet för spårbyteskryphålet.
En granskning som Riksrevisionen presenterade 2022 avslöjade brister och missbruk av spårbytessystemet.
