I några medier, t ex en artikel i GP den 13 oktober, framgår det ändå lite tydligare än i det mesta av medierapporteringen vilken nivå på den asylrelaterade invandringen Moderaterna anser är stram:

– Vi har ingen siffra som vi styr mot, men det genomsnitt som var före flyktingkrisen var ungefär 28000 personer om året och vi behöver ha en fortsatt stram migrationspolitik. Det måste vara ett mindre antal människor som kommer de kommande åren. Men jag vill inte såga om det ska vara 20000 eller 30000.

Här får vi en fingervisning om Moderaternas nya invandringspolitiska inställning. Det visar sig handla om ett påtagligt vänsterliberalt svenskt perspektiv på vad som anses vara hög respektive låg invandring. När Moderaternas invandringspolitiske talesperson Johan Forsell pratar om en ”fortsatt” stram invandringspolitik tycks han alltså mena att den nuvarande politiken är stram. Men är den det?

Stram invandringspolitik eller inte?
Men med alla andra mått mätt än 2015 års siffra som referens måste svaret på frågan ovan bli ett bestämt nej. Faktum är att Sverige fortsätter ligga skyhögt över omvärlden i asylrelaterad invandring och även fortsätter att slå sina egna gamla invandringsrekord. Enligt Migrationsverket inkom 3000 fler asylansökningar år 2016 jämfört med snittet åren 2000-2011 (snittet låg på 26 000 per år cirka). Hela 50 000 (!) fler beviljade asylansökningar blev det 2016 jämfört med snittet 2009-2015.

Antalet beviljade uppehållstillstånd år 2016 var rekordhöga 150 000. Snittet för 2009-2015 låg på 108 835, redan det förstås en extremt hög siffra men alltså lägre än 2016. Inte heller för 2017 blir det något trendbrott i restriktiv riktning. Till och med september i år har nästan 20 000 asylansökningar lämnats in och ungefär lika många har beviljats (pga. eftersläpning från tidigare år). Totalt har drygt 98 000 uppehållstillstånd delats ut när tre månader återstår av året.

Sverige har alltså ingalunda någon stram invandringspolitik, så som media försöker ge sken av och är den bild av verkligheten som Moderaterna har anpassat sin retorik efter. Faktum är att våra dörrar står närmast vidöppna.

2015 inte rimligt som måttstock
2015 års asylkaos och åtföljande systemkollaps är självfallet inte det riktmärke som bör användas när en migrationspolitik ska bedömas som stram eller inte. Men samtliga invandringsliberala aktörer, inte minst M alltså, försöker nu cementera idén att vad som ska anses vara en extremt hög invandring är 2015 års nivå på över 160 000 asylsökande.

På detta sätt framställs nu plötsligt de historiska höga svenska nivåer, som vi hade bland annat under Reinfeldt-eran, som låga och eftersträvansvärda.

I verkligheten började naturligtvis inte problemen med invandringen för två år sedan. Det har istället varit en kontinuerlig process under årtionden som kulminerade i det totala sammanbrottet hösten 2015. Det finns inget stramt med att återgå till den massinvandringspolitik som rådde före 2015 med runt 20.000-30.000 asylsökare per år. Moderaterna ägnar sig åt ett ohederligt ”jedi mind-trick”.

Vill återgå till invandringsnivåer som skapade problemen
Även om Moderaterna föreslår en annan profil för den framtida asylrelaterade invandringen (genom övergång till ett kvotsystem, så som SD förespråkat sedan tidigare) så kvarstår det faktum att det i volymer endast är en återgång till de historiskt höga invandringsnivåer som skapat de enorma problem Sverige nu brottas med. Frågan är om de moderater som gått över till Sverigedemokraterna men nu enligt vissa mätningar eventuellt är på väg tillbaka till sitt gamla parti har förstått detta. Eller är de kanske nöjda med att få en tillbakarullning till Reinfeldts migrationspolitik efter att ha skådat 2015 års nivåer i vitögat?

Jimmie Åkesson kommenterade
I måndagens SVT Aktuellt sa Jimmie Åkesson, med anledning av att Moderaterna nu lägger sig allt närmare SD:s migrationspolitik, följande om de alternativ en massinvandringskritisk väljare har att ta ställning till i valet nästa år:

– Varje väljare får såklart göra sin egen analys. Men jag skulle inte få för mig att rösta på ett parti som dels har ställt till de här problemen, förnekat att vi hade de problemen, kallat de som har pekat på de här problemen för en massa fula saker men som nu under galgen ändrar sig i sin retorik.

– Det Moderaterna säger nu är att vi i SD hade rätt hela tiden. Sen får väljarna bestämma om de vill rösta på de som hade rätt hela tiden eller på de som hade helt fel, ställde till en massa problem för landet och nu under galgen erkänner att de gjorde fel.

Tydligare än så kan det väl knappast formuleras.

Detta är en opinionstext. Den återspeglar skribentens personliga åsikter.