Vem stoppade botemedel mot corona i Sverige?

Varför har Sverige så hög dödlighet i Covid-19? Brist på tester kan inte ensamt förklara de exceptionellt höga dödssiffrorna. Samhällsnytt djupdyker i frågan och granskar vilka på Läkemedelsverket som i ett tidigt skede fattade beslutet att stoppa malariamedicinen – och hur en dyrare och mindre effektiv konkurrent fick fritt spelrum.

 Sedan början av pandemin har ett gammalt och billigt läkemedel pekats ut som effektivt mot coronaviruset – malariakuren klorokinfosfat. Så här långt i epidemin finns det dock endast anekdotiska bevis på dess effekt. Flera studier som gjorde anspråk på att visa att läkemedlet är ineffektivt – och t o m skadligt – ifrågasattes och fick avpubliceras efter att man hittat väsentliga brister i dem.

Forskare världen över fortsätter att studera klorokinfosfat och dess inverkan på coronaviruset. Det som dock är fakta är att länder som tidigt började använda klorokinfosfat både förebyggande och i tidiga stadier av sjukdomen endast på symptom har betydligt lägre dödlighet av Covid-19 än Sverige.

I exempelvis Indien där klorokinfosfat används brett är dödligheten drygt 2%. I Ryssland där sjukvården rutinmässigt använder en blandning av stark antibiotika och klorokin redan vid tidiga symptom har man lyckats att pressa ned dödligheten till under 1%. I Sverige emellertid ligger dödligheten på chockerande höga 10%.  En del av förklaringen ligger i att Sverige inte testar alla sjuka i Covid-19, utan endast de mer allvarliga fallen. Brist på tester finns dock även i andra länder som demonstrerar betydligt lägre dödlighet – så detta ensamt kan inte förklara de exceptionellt höga dödssiffrorna.

Redan i ett tidigt skede i början av mars vädjade de svenska professorerna Thomas Hedner och Olle Isaksson om att regeringen och myndigheterna bör säkra tillgången på klorokinfosfat i Sverige eftersom läkemedlet har visat sig vara effektivt mot Covid-19. Och myndigheterna agerade osedvanligt snabbt: redan i slutet av mars stoppade Läkemedelsverket genom en särskild föreskrift i princip förskrivningen av klorokinfosfat utanför sjukhus – till exempel av primärvården.

Den officiella anledningen som uppgavs då var att det kan uppstå en brist på klorokinfosfat eftersom läkarna i primärvården har börjat skriva ut läkemedlet för profylax till sig själva och till sina familjer samt andra patienter. Av mejlkorrespondens som Samhällsnytt har tagit del av följer att reumatologiprofessor Per-Johan Jakobsson på Karolinska Institutet har varit en av de drivande figurerna bakom myndighetens beslut. I sina mejl refererar Jakobsson flera gånger till ”Trumps twitter” som han menar blev anledningen till att läkarna började ”hamstra” läkemedlet:

När Samhällsnytt ringer honom kommer han väl ihåg omständigheterna och menar att hans drivkraft var att säkerställa att hans patienter i behov av klorokinfosfat inte skulle bli utan den. Förutom malaria används läkemedlet även vid autoimmuna sjukdomar:

– De kan bli allvarligt sjuka om de inte får läkemedlet. Och tanken var att även Covid-sjuka skulle kunna få hydroxyklorokin om de ordineras det på sjukhus, säger han.

De indikationer som finns om klorokinfosfats effektivitet tyder dock på att läkemedlet är mest effektivt mot corona om det börjar ges i ett väldigt tidigt skede för att hindra patienter från att bli allvarligt sjuka från första början – i Indien räcker det exempelvis med bara symptom för att få klorokin utskrivet.

Enligt Per-Johan Jakobsson började förskrivningen av läkemedlet gå upp och företaget Sanofi som hade ansvar för lagerhållningen av klorokinfosfat i Sverige meddelade att det är restnoterat.

Det låter logiskt och rationellt att börja ransonera en bristfällig resurs så att de i störst behov kan få det. Om det inte var för en omständighet – klorokin har under en lång tid producerats i Sverige av läkemedelsföretaget Recipharma AB på en fabrik nära Stockholm. Företaget hade även ett lager av det verksamma kemiska ämne som används för att tillverka läkemedlet.

Men fabriken som producerar klorokin kommer att läggas ned i slutet av juni. Det är oklart om tillverkningen av klorokin kommer att flyttas till en annan produktionsanläggning. Företagets vd Carl-Johan Spak uppger samtidigt till Samhällsnytt att myndigheterna aldrig uppmanade Recipharm AB att återuppta eller öka sin produktion av läkemedlet.

När vi ringer Kenneth Nordback på Läkemedelsverket som var föredragande i beslutet att begränsa förskrivningen av klorokinfosfat i Sverige säger han sig inte känna till att klorokin produceras i Sverige.

Är det inte märkligt att du som förberedde beslutet att stoppa ett möjligt botemedel mot corona på grund av bristsistuation inte känner till att det egentligen produceras i Sverige?

– Nej, det tycker jag inte.

Kenneth Nordback menar att det inte är hans ansvar att känna till detta eller uppmana företaget att öka sin produktion.

En expert på Läkemedelsverket Nils Feltelius som också var delaktig i processen att stoppa klorokin medger att han ”hörde något” om att läkemedlet egentligen produceras i Sverige. Men även han menar att det inte heller var hans ansvar att utreda alla omständigheter i detta ärende.

Ungefär samtidigt som Läkemedelsverket begränsade förskrivningen av klorokin beviljade samma myndighet en beredskapslicens för remdesivir – ett nytt läkemedel som företaget Gilead Sciences utvecklat för ebola. Trots en lång och dyr utveckling visade sig läkemedlet inte vara tillräckligt effektivt mot ebola – och då såg man en ny chans när det nya coronaviruset gjorde entré. Flera studier har visat att läkemedlet endast kan förkorta sjukdomsförloppet ”något” – i bästa fall. Men trots tveksam effekt användes det nya okända läkemedlet med oklara biverkningar brett på Karolinska, Sahlgrenska i Göteborg och Universitetssjukhuset i Lund på svårt sjuka Covid-patienter som i praktiken blivit försökskaniner i ett medicinskt experiment.

Det spektakulära i sammanhanget är att flera personer involverade i att klorokinfosfat stoppades i Sverige – däribland professor Carl-Johan Jakobsson genom ett eget bolag, experten Nils Feltelius och utredaren Karl Mikael Kälkner i sina myndighetsroller – själva är i alla högsta grad involverade i utveckling och godkännande av nya läkemedel.

Jakobsson förnekar dock något samarbete med Gilead Sciences som ligger bakom klorokins dyra konkurrent remdesivir. Läkemedelsverkets utredare Mikael Kälkner har inte svarat på våra frågor.

En annan spektakulär omständighet i sammanhanget är att svensk-brittiska AstraZeneca ville gå samman med Gilead Sciences.  Det är möjligt att detta är ett sammanträffande, men Läkemedelsverkets märkliga favoriserande av remdesivir – samtidigt som dess mest lovande konkurrent har stoppats från att användas av covidsjuka – kan ha lett till att tusentals människor har dött i onödan.

Recipharmas vd Carl Johan Spak bekräftar till oss att efterfrågan på klorokin i Sverige rasade efter Läkemedelsverkets beslut. Trots det planerar företaget att påbörja produktion av hydroxyklorokin – en variant av klorokinfosfat med färre biverkningar. Med Läkemedelsverkets beslut kommer dock det mesta av produktionen att gå på export till andra länder.

Av motiveringen till föreskriften (kan laddas ned i helhet på följande länk PM begränsningar HSLF-FS 2020-11) går det att utläsa en specifik attityd som präglat handläggningen av detta ärende på Läkemedelsverket. Det började med referenser till ”Trumps twitter” där den amerikanska presidenten tog ställning för klorokin och fortsatte genom ständiga hänvisningar till ”användning inom godkända indikationer” där användningen av klorokin ”off the label” mot Covid-19 misstänkliggjordes och i princip jämfördes med kvacksalveri.

Man ville gärna avvakta vetenskapliga studier och bevis innan man gjorde någon ansträngning för att säkerställa att det finns tillräckligt med klorokin för alla behövande i Sverige – samtidigt som tusentals svenskar var på väg att dö av Covid-19 utan någon behandling.

Den attityden framgår också tydlig i en kommentar som utredaren Mikael Kälkner lämnade efter att det visat sig att förskrivningen av amfetamin-liknande läkemedel till minderåriga barn med ADHD kanske inte var en så bra idé. När det upptäcktes organiska förändringar i hjärnan hos de barn som fick ADHD-medicin efter bara fyra månader lät Kälkner meddela att ”bara för att man ser en förändring kan man inte säga om det är bra eller dåligt.”

Den ansvariga chefen för beslutet var Läkemedelsverkets chefsjurist Joakim Brandberg. Även han uppvisar samma kultur av straffrihet och arrogans som verkar prägla beslutsfattandet på Läkemedelsverket. 2015 polisanmälde han menlösa alternativmedicinfantaster som i sin slutna grupp på Facebook diskuterade kolloidalt silver. Detta blev för mycket för chefsjuristen Brandberg som polisanmälde sällskapet. Ärendet lades dock ner i princip omgående.

I fallet med klorokin var han ansvarig för att förbereda begränsningar av förskrivningsrätten. När vi ringer honom strax efter ett sammanträde tar han emot samtalet – men så snart han förstår att det är en journalist ändrar han sig:

– Nu sitter jag i ett möte och kan inte svara så mejla dina frågor till pressjour.

Känner du något personligt ansvar för tusentals människors död – möjligtvis till följd av ditt beslut?

Men vi får aldrig svar på frågan.