Det är viktigt att objektivt våga granska TV4:s påståenden om Sverigedemokraterna, och om påstådda trollfabriker. Särskilt när så mycket avslöjats vara falskt. Om det skriver Mattias Albinsson i denna nyhetskrönika.

– Det största partiet i regeringsunderlaget har ertappats med att driva en trollfabrik med fejkade konton. Med anställda vars syfte är att manipulera det svenska politiska samtalet, säger Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson under en partiledardebatt den gångna veckan i riksdagen.

– Det handlar om en stor mängd falska och anonyma konton som sprider hat och som hetsar mot människor på grund av deras bakgrund eller tro.

Andersson tar i från tårna när hon drar paralleller mellan den ryske presidenten Vladimir Putin, Sverigedemokraterna, regeringen och ”krafter som vill splittra Europa”.

– Det är ett arbetssätt som för tankarna till Ryssland! dundrar hon.

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar och centerledaren Muharrem Demirok biter sig under debatten även de fast vid pratet om SD:s ”trollfabriker”. Det är tydligt att de tre partierna tänkt göra ämnet till sin främsta EU-valfråga.

Ankdammen Sverige

I kanske synnerhet Sverige går journalistik och politik ofta hand i hand. Det beror möjligen på att många journalister uppför sig mer som partibundna aktivister än oberoende journalister.

Denna omständighet färgar det svenska samhället och det politiska samtalet. Det är omöjligt att vara journalist verksam mot en svensk publik utan att läsarna, lyssnarna och tittarna tolkar in politiska vinklar i det som skrivs, sägs eller visas. Folk kommer hela tiden försöka placera avsändaren, journalisten, i ett eller flera politiska fack.

I ett par av mina tidigare nyhetskrönikor har jag skrivit om denna politiska ankdamm. Jag tänker inte trötta ut dig som läsare med att bli allt för långrandig om det igen.

LÄS MER: Nazist-stämpeln syftar till att hota ALLA som inte är vänsterextrema

Det här resulterar hursomhelst i att fakta sällan tillåts tala för sig självt. Svensken uppfostras av lärare, politiker, medier och myndigheter till att vara ”källkritisk”, vilket i praktiken och ironiskt nog ofta betyder att bortse från fakta och istället fokusera på ett påståendes upphovsman. Kartlägg dennes eventuella politiska bevekelsegrunder minutiöst.

Förnekar han värdegrunden, har han sagt något ont om Greta, klickade han ”gilla” på en osmaklig meme om Magdalena Andersson förra året? Då kan du ju inte lita på det han skriver, hur väl belagt det än är! Det omvända förhållandet finns för all del också. En person som för femton år sedan gillade ett SD-kritiskt inlägg på Facebook riskerar att stämplas som ”SD-hatare”, kanske till och med ”landsförrädare”.

Så därför fogar jag här motvilligt in en liten varudeklaration: Jag har aldrig varit medlem i eller arbetat för något politiskt parti, jag har inte särskilt mycket till övers för något av dem. Jag vill inte försöka få dig att rösta på det ena eller andra sättet. Hur du röstar är helt och hållet ditt val!

Just detta att Jimmie Åkesson och hans partikamrater känner sig kränkta av en Wallraffande TV4-agent lämnar mig ganska kall.

LÄS MER: Är det sant att SD utsätts för en ”gigantisk påverkansoperation”?

Vad är en trollfabrik?

Med det sagt är det inte ointressant att rent objektivt titta på TV4:s journalistiska hantverk. Eller bristen därpå. Även om det är obekvämt och riskerar leda till repressalier i form av hat och hot.

Den första är hur saker definieras. ”Definition, sats, bevis”, hade jag en lärare en gång i tiden som försökte inpränta i oss elever. För att kunna bevisa något, måste det finnas tydliga och klara definitioner.

I TV4:s fall handlar det om att definiera vad en trollfabrik är. Den som inte vet hur en sådan ser ut eller är, kan svårligen lyckas identifiera och hitta en.

Kalla fakta-medarbetaren Emil Hellerud har på det sociala mediet X tidigare skrivit om 9000 X-konton vilka ”sprider samma narrativ”, sannolikt syftandes på ”kritik riktad mot invandring, socialdemokrater och public service” eftersom det är så ”narrativet” definieras i Kalla fakta-inslaget.

Hellerud fortsätter med att hävda att om 70 procent av inläggen för dessa konton ”postas mellan 08:00 och 17:30 måndag till fredag, inte helger” samt om ett konto ”vid mer än 100 olika tillfällen” interagerat med andra liknande utpekade konton, så är det tecken på organiserad ”trollverksamhet”.

Det är en definition som kan ifrågasättas.

Vem har bestämt att just 70 procent av inläggen skrivs under arbetstid är en rimlig avgränsning för troll? Varför inte 50 procent, 90 procent eller, rent krasst, 100 procent? Om man tror att det här är avlönade kontorstidsarbetande troll, varför tro att något av dem skriver ett enda inlägg utanför arbetstid?

Vem har förresten bestämt att just konton som skriver negativt om socialdemokrater kan vara troll, men inte om de skriver elaka saker om sverigedemokrater eller moderater? Är det mer problematiskt att kritisera landets största parti? Varför?

Och varför får enligt trolldefinitionen privata medier ifrågasättas, men inte statliga medier? Är det förresten bara invandringskritiker som kan vara troll, men inte vinster i välfärden-kritiker?

Jag har pratat i telefon med såväl TV4:s nyhetschef Fredrick Malmberg som Kalla fakta-reportern Emil Hellerud för att fråga om just dessa saker. Jag har även haft mejlkontakt med båda två.

Innan del två av reportaget offentliggjordes lovade de svara på mina frågor efter den andra delen sänts. Därefter blev det knäpptyst. De svarar vare sig i telefon eller på mina frågor via mejl. Det är beklagligt.

Devil in the details

Ibland är det nästan mer intressant att titta på det som inte visas än det som visas. I det första Kalla fakta-reportaget skymtar nämligen ett Excelark innehållandes de 30 påstådda trollkonton som blivit över, efter att det gallrats och sållats bland de 9000. En intressant lista.

Av någon anledning har TV4 valt att maskera eller pixla de flesta av användarnamnen.

Varför då?

Om det här är trollkonton som en illasinnad aktör står bakom, oavsett denne är SD, Putin eller en marsiansk rymdödla, så är det väl bara bra om de offentliggörs? Då finns ingen anledning att pixla eller maska.

Förklaringen till att det ändå görs är sannolikt att dessa konton kan knytas till fysiska personer. Det som framförs i programmet är ganska grova anklagelser, och även om såväl det åttonde budordet som pressetik är obekanta ting ute på Tegeluddsvägen, så vill företagsledningen sannolikt undvika rättsprocesser från felaktigt utpekade.

Men om det är identifierbara personer bakom dessa konton, vilket det mesta tyder på, är det då verkligen trollkonton som TV4 hittat?

Borde inte ett minimikrav för att klassas som trollkonto i denna kontext vara just anonymitet? Att det är oklart vem avsändaren är? Att en identifierbar person öppet uttrycker en viss åsikt denne hyser är inte ”trollande”. Det är en del av den grundlagsskyddade fria åsiktsbildningen.

Jag har frågat Malmberg och Hellerud även om detta. Jag har till och med frågat om jag själv (mattiasreporter) finns med på deras trollista. Sannolikt gör jag det, då jag säkerligen skrivit saker som kan uppfattas som kritiskt mot invandring, socialdemokrati och statliga medier. Och mot mycket annat.

De har vägrat svara. Inget svar är också ett svar.

Och numera vet vi att flera av de konton som inte maskades av TV4 var felaktigt utpekade. Medvetet felaktigt utpekade. TV4 ljög.

LÄS ÄVEN: Billy, 82, pekades ut som ”SD-troll” av TV4 – ”Jag har ingen som helst jävla koppling till dem”

Tio små trollfabriker

Det stora ”avslöjandet” i Kalla faktas andra trollfabriksdel handlar om 23 sociala medier-konton som SD påstås stå bakom. Fem av dessa har färre än hundra följare. Mindre än hälften, tio stycken, har fler än femtusen.

LÄS ÄVEN: Är det sant att SD utsätts för en ”gigantisk påverkansoperation”?

Av dessa tio ”trollfabriker” sticker Facebooksidan Politiskt inkorrekt ut som den klart största. Det har varit allmänt känt sedan åtminstonte 2018 att den drivs av Sverigedemokraterna. Dagens nyheter skrev om det inför valet då. Och strax innan valet 2022 ”avslöjade” vänstertidningen ETC ännu en gång att sidan drivs av SD:s kommunikationsavdelning. Och nu har alltså Kalla fakta gjort samma avslöjande en tredje gång.

Politiskt inkorrekt skapades i december 2009, när det fanns en nyhetsblogg med samma namn, och därefter har någon tagit med sig den till partiets kommunikationsavdelning. Och man kan givetvis ha synpunkter på att ett politiskt parti har en sådan sida.

Den andra stora Facebooksidan ”Vita kränkta kvinnor” skapades 2013 som svar på den feministiska sidan ”Vita kränkta män”. Upphovsmannen var därefter aktiv i och skrev debattartiklar för ett annat politiskt parti, något som oberoende kan bekräftas.

Mannen som skapade den sidan arbetar visserligen numera för SD, men hävdar för Samnytt att det är han, inte partiet, som äger och driver sidan. Kan man lita på det? Kanske inte. Det är under alla omständigheter utrett att den sidan inte skapats av SD.

Utöver det så är det kanske inte ett jätteavslöjande att sidor med namn som sdtobbe, sverjedemokraterna och jimmiemoments, vilka nästan uteslutande sprider klipp på Jimmie Åkesson och från Sverigedemokraternas Youtubekanal, drivs av SD?

Och så blev det inget kvar. Typ.

Myndighetsvänstern

Emil Hellerud hävdar också om trollreportaget att ”utgångspunkten var att kolla på alla politiska partier”.

Verkligen? Har TV4 infiltrerat fler partier? Vilka i sådana fall? För om endast SD infiltrerats, visar inte det att måltavlan varit just det partiet?

Frågor jag också ställt till TV4 och Kalla fakta, och som de heller inte vill svara på. Det är det nog ingen som väntar sig heller.

Än mer problematiskt är att Totalförsvarets forskningsinstitut var snabba att ställa upp som kanonladdare när TV4 inför EU-valet avfyrade sina bredsidor mot SD. Två ”experter” från myndigheten som gjort sig känd för att låta HM-expediter skriva deras rapporter uttalade sig i tv-rutan om vilken ”mörk historia för det demokratiska samhället” partiet utgör.

Man hade kunnat önska att myndigheter förhöll sig neutrala. Men inte.

LÄS ÄVEN: ”Åkesson, dags att storstäda Säpo och övriga myndighetsvänstern”

Är det fel med trollfabriker?

Det finns fler obesvarade frågor i den här soppan. Som huruvida satir- och humorkonton i sociala medier är samma sak som trollfabriker som sprider desinformation, vilket det påståtts i debatten.

Vi vet nu dessutom att Socialdemokraterna också driver, för att använda deras egen definition, trollfabriker på Facebook. Till skillnad från Sverigedemokraterna, så satsar Socialdemokraterna stora summor pengar – mångmiljonbelopp – på sin påverkansverksamhet.

LÄS MER: Socialdemokraterna har satsat över fem miljoner på trollfabriker

– Whataboutism! ryter någon när det påtalas.

Nja, det behöver inte vara det. Det finns ingen juridisk eller universell moralisk lag som säger att partier inte får opinionsbilda by proxy. Där bandet mellan partiet och opionionsbildaren är grumligt. Oavsett det gäller fackföreningar, företagarorganisationer, frikyrkor, miljögrupper eller sociala medier. Det har politiska partier gjort i över hundra år.

Att TV4, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet tycker det är omoraliskt att opinionsbilda med hjälp av memes och humorklipp via anonyma sociala medier-sidor, behöver inte betyda att SD också tycker att det är det. Olika partier kan ha olika måttstockar för vad de anser är acceptabla kampanjmetoder.

Det som här är anmärkningsvärt är att Socialdemokraterna använder sig av en typ av kampanjande, som man själv menar är omoraliskt, trollfabriker och desinformation. Därmed är det partiet självt som fäller domen över det egna agerandet.

En sådan här krönika kan bli hur lång som helst. Det finns fler saker jag hade velat fråga TV4 om. Som alla de anonyma konton i sociala medier, betydligt fler än 30, som sprider falska påståenden och grova påhopp som svar på varje TV4-granskande Samnyttartikel. Om jag stoppar in alla de användarnamnen i ett Excelblad, har jag då bevisat att de är en del av en TV4-driven trollfabrik?