I en närmare granskning av det som ofta utmålas som en stabil och säker inkomstkälla framträder bilden av ännu en grön bubbla där de senaste årens investeringar inte varit speciellt lönsamma – men exakt hur illa är det egentligen?

En analys av hela sektorn visar att resultaten i själva verket är ännu värre eftersom vindkraften inte behöver stå för sina reella kostnader, och vindkraften verkar vara en grön bubbla som riskerar att utvecklas till ett svart hål.

Det är slutsatsen i en granskning av trion Christian Sandström, biträdande professor Jönköping International Business School, Madeleine Staaf, grundare av Vindkraftsupplysningen, och Christian Steinbeck, interim ekonomikonsult, i Kvartal.

LÄS ÄVEN: Regeringen kör över SD – bygger två vindkraftsparker

Staten har gått in och kraftigt subventionerat byggandet av vindkraftsparker genom elcertifikat och ansvarsfrihet för miljökonsekvenser. Tittar man på vindkraftsparkernas årsredovisningar ser det dock allt annat än ljust ut, något som man bland annat anser beror på ett önsketänkande kring miljöfrågorna.

Ohållbara siffror

Lönsamheten är mycket dålig med negativ avkastning på ägarnas satsade pengar varje år – ohållbara siffror för en bransch och saknar motsvarighet i andra sektorer av ekonomin. Ingen bransch kan överleva på längre sikt med sådana lönsamhetsproblem, konstaterar trion.

Många av investeringarna är baserade på att staten ska fortsätta bjuda på 15–25 procent av intäkterna, ett svart hål för skattebetalarna.

Sprider gifter

Ytterligare en problematik är vindkraftverkens rotorblad som slits snabbt och ingen vet vad de innehåller då den exakta sammansättningen är patentskyddad. Varningar om att rotorbladen sprider bisfenoler som påverkar såväl människor som djur och växter negativt har förekommit. I dagsläget läggs de på hög utan att tas hand om efter att de gjort sitt.

LÄS ÄVEN: Energi- och miljöprofessor: Vindkraften inte hållbar

Andra undersökningar visar att när vindkraftsparker anläggs så påverkas fastighetsvärdena negativt.

Vidare är en väldigt stor del av den anlagda kapaciteten skapad av utländska investerare där kinesiska staten är en stor spelare.

Enbart under perioden 2017–2021 satsade Sverige åtminstone 40 miljarder kronor i vindkraft, en infrastruktursatsning av historiska mått.

I stället för att bana väg för mer vindkraft borde regeringen tillsätta en oberoende haverikommission som utreder vindkraftens verkliga kostnader för svensk miljö och svensk ekonomi.

Samnytt granskar vindkraften

LÄS ÄVEN: Regions satsning på vindkraft får pris: Värsta skatteslöseriet