Den tyska ekonomiska nedgången börjar få konsekvenser även utanför landets gränser. När fordonsindustrin pressas av höga kostnader, svag konkurrenskraft och hårdare konkurrens från Kina riskerar även svenska underleverantörer att drabbas.

Tyskland har länge varit Europas industriella motor, men nu skakas landet av en djup kris inom fordonsindustrin som är en av de viktigaste sektorerna.

Situationen är särskilt allvarlig för biljätten Volkswagen, där stora nedskärningar diskuteras och omkring 100 000 arbetstillfällen kan komma att skäras bort.

Den tyska fordonsindustrins branschorganisation VDA varnade nyligen för att problemen kräver omfattande förändringar. Organisationens ordförande Hildegard Müller har bland annat öppnat för att utländska företag kan ta över eller använda tyska fabriker för att säkra framtida produktion och jobb.

Svagare konkurrenskraft

Hubert Fromlet, professor i internationell ekonomi vid Linnéuniversitetet och rådgivare vid Tysk-svenska handelskammaren, beskriver läget som allvarligt.

– Tysklands kris är inte ny. Den har pågått under flera år och tillväxtpotentialen ligger knappt över noll. Då fungerar landet inte längre som den ekonomiska motor som Europa behöver, säger han till SvD.

Enligt Fromlet handlar problemen om flera långsiktiga faktorer. Svagare konkurrenskraft, politiska låsningar och en åldrande befolkning.

– Det behövs reformer och strukturförändringar, men processen går för långsamt, säger han.

LÄS ÄVEN: AFD: Tysklands ekonomi rasar samman

Professorn sätter fingret på en avgörande fråga: Hur kunde den europeiska konkurrenskraften försvagas så snabbt? Visserligen har både Kina och USA gjort omfattande satsningar på elbilar med den europeiska marknaden i sikte. Men det är långt ifrån hela förklaringen.

Flera andra utvecklingar har samtidigt bidragit till att förändra spelplanen. Den billiga ryska naturgas som under decennier gav Tyskland mycket gynnsamma förutsättningar och stärkte landets konkurrenskraft är i dag borta.

I stället har den ersatts av betydligt dyrare energiimport från bland annat Norge, USA och Qatar. Samtidigt har Tyskland avvecklat sin kärnkraft och genomfört en snabb energiomställning, vilket ytterligare har påverkat industrins kostnadsläge.

LÄS ÄVEN: Hård kritik när Tyskland stänger ner sina sista kärnkraftverk

Hubert Fromhet / billig energi försvann år 2022. Foto: Montage / Lunds universitet

EU en del av problemet

Företrädare för fordonsindustrin har länge varnat för att stigande energikostnader, ökad reglering och hårdare global konkurrens riskerar att urholka Europas industriella konkurrenskraft.

Detta samtidigt som biltillverkarna pressas av omfattande investeringar i elektrifiering och allt hårdare global konkurrens. I näringslivet har det också vuxit fram en kritik mot att delar av EU:s klimat- och regelverk riskerar att öka kostnaderna för europeiska företag i en tid då konkurrensen från Kina och USA tilltar.

Samtidigt ser professorn vad som beskrivs som positiva tecken. Den tyska regeringen har presenterat ett omfattande reformpaket med bland annat skattesänkningar men även försämringar i pensionssystemet i syfte att stärka ekonomin och förbättra konkurrenskraften.

Samtidigt fortsätter Tyskland att vara en av de största givarna till Ukraina, där stödet uppgår till mångmiljardbelopp.

LÄS ÄVEN: Tyskland: Välfärden kan inte längre finansieras – skickar samtidigt 100 miljarder kronor årligen till Ukraina

Svenska leverantörer kan drabbas

Fordonsindustrin är en av hörnstenarna i den tyska ekonomin och har stor betydelse även för europeiska leverantörskedjor. Därför ses Volkswagens problem som en varningssignal för hela industrin i Europa.

Den tyska industrikrisen väntas även slå mot Sverige. Peter Bryntesson, vd för branschorganisationen FKG som representerar svenska fordonsleverantörer, bedömer att omkring 20 000 svenska jobb kan påverkas om utvecklingen fortsätter.

Peter Bryntesson / genrebild. Foto: FKG / Pexels

Bakgrunden är att många svenska företag levererar komponenter till tyska fordonskoncerner, däribland Volkswagen som öppnat för att skära bort 100 000 tjänster.

Enligt professor Hubert Fromlet har den tyska svagheten redan börjat påverka Sverige genom minskad efterfrågan och försämrade exportförutsättningar.

LÄS ÄVEN: EU-toppen: Européer måste vara villiga betala priset för stöd till Ukraina